Litteraturen ger kraft

KULTURINJEKTION del 3 Läs en roman om en person med ditt yrke. Hämta kraft för att förändra din egen arbetssituation. Läs mer och bli mer delaktig i demokratin.
Kommunal inleder en satsning på kultur.

– Vi jobbar mycket i det dolda, säger undersköterskan Agneta Werngren somär undersköterska i hemtjänsten i Fjälkinge.

I september lyssnade hon på författarna Sara Beischer och Jane Morén som båda skrivit om äldrevården. Kommunals sektion i Kristianstad hade anordnat en kulturell träff för undersköterskor.

– Det var inspirerande. Ett nytänkande. Jag har jobbat i så många år, så ibland blir jag lite trött på jobbet. Men det behöver finnas folk som verkligen vill jobba i hemtjänsten, säger Agneta Werngren som en kommentar till Sara Beischers roman Jag ska egentligen inte jobba här, som handlar om en timvikarie som egentligen vill bli skådespelare.

Romanen hade hon läst förut, men andra gången, inför träffen, blev den bättre.

– Hon skriver som det verkligen är. Hon är utlämnande i känsliga situationer.

Författaren Jane Morén har själv jobbat som vårdbiträde. För att komma till jobbet fick hon tränga sig genom stadens nöjesliv, alla unga med framtiden för sig som var ute och roade sig i stadsdelen Södermalm i Stockholm, och ta sig in i en port alldeles bakom, in i en nedsläckt lägenhet där en gammal människa satt i behov av hennes hjälp, ”som en skugga av sig själv”.

Den verkligheten är viktig att belysa, tycker hon. Undersköterskorna själva ”står ju till knäna i verkligheten”.  För dem kan i stället igenkänningsfaktorn vara skön, och det kan kännas fint att deras yrke uppmärksammas, säger hon.

– Kanske kan boken inspirera någon att börja skriva också. Alla måste börja vässa tungan eller pennan och modet med tanke på hur det ser ut i arbetslivet. Det försämras sakta, ibland fortare.

Det 20-tal undersköterskor som var på träffen fick möjlighet att jämföra de litterära berättelserna med egna upplevelser, och pratade sedan om sådant som arbetskläder, raster, hur de ska förhålla sig till biståndsbedömningar.

– Det blev samtal om att göra sig starkare i sin yrkesroll, säger Agneta Werngren, kommunalare som inte är fackligt aktiv, men som nu tänker att hon kanske kan ta upp fler saker till diskussion med arbetsledningen.

Samtidigt kom också lokala tidningen Kristianstadsbladet och gjorde intervjuer med undersköterskorna om deras arbetstider.

– Det hamnade på förstasidan och på ett helt uppslag, säger Mikael Claesson Eriksson, ombudsman för Kommunal i Skåne.

Också det ett steg för att delta i demokratin, att få bli representant för en yrkesgrupp som inte så ofta förekommer i medier, anser han.

Träffen i Kristianstad var ett första försök för att få i gång en verksamhet som förhoppningsvis inte ska bli en ö utan ett vardagligt verktyg för Kommunal.

Kulturen har fått mindre utrymme i samhället och Barbro Moberg, central ombudsman, är självkritisk: Inte heller facken har lyft kulturen tillräckligt.

LO centralt hade fram till 2007 en kulturombudsman, men styrde om verksamheten till ABF och de enskilda fackförbunden.

Läsförståelsen minskar hos en grupp som stämmer in på många av Kommunals medlemmar: de som får dåligt med kompetensutbildning i jobbet, och som inte läser så mycket. Det visar PIIAC-undersökningen, som till skillnad från mer kända PISA, mäter vuxnas kunskaper.

– Det gör att de har svårt att delta i demokratin, säger Barbro Moberg.

– Självklart handlar det om klass, säger hon och tillägger att också vardagliga saker som att gå på bio eller fotboll kostar mycket.

I torsdags var det EM-kval mellan Sverige och Ryssland på Friends Arena i Solna. Där kostade de billigaste biljetterna 350 kronor styck.

– För en ensamstående kommunalare är det väldigt mycket pengar, säger Barbro Moberg.

Jobbet i väntan på ett annat jobb

I Sara Beischers roman Jag ska egentligen inte jobba här tar 19-åriga Moa ett timvikariat på ett äldreboende i väntan på det hon drömmer om, att bli skådespelare, men blir mer och mer engagerad i arbetet och får personliga relationer till de gamla. (Från 2011.)

Gamlas liv genom en timvikaries ögon

Jane Moréns Kaneltimmen är en samling berättelser med titlar som Göstas sista rond, Laura och löständerna, Smittrockarna och Huvud, axlar, knä och tå, där gamlas personers liv skildras med hjälp av en timvikarie i hemtjänsten. (Från 2007.)

Ny träff: Teater för städare

Föreställningen Städningens sakrament – en show från skurhinken kommer i november att visas för kommunalare som jobbar med hushållsnära tjänster. Historien bygger på när skådespelaren själv, Nicholas Olsson, var arbetslös och fick jobb på ett av de stora hemstädningsföretagen.