Allt fler kvinnor i mansdominerade jobb

Sverige, och övriga skandinaviska länder, har inte längre Europas mest könsuppdelade arbetsmarknader. Vi har fortfarande en något mer uppdelad marknad än snittet i EU, men tillhör numera mittenkategorin.

Fortfarande råder stora skillnader mellan könen när det gäller arbetsvillkor, hälsa och lön. Men förklaringarna finns i första hand inte i den könsuppdelade arbetsmarknaden. Det konstateras i en ny forskningsantologi som Delegationen för jämställdhet i arbetslivet presenterar i dag, onsdag.

– I Sverige har andelen kvinnor ökat i mansdominerade yrken och minskat i kvinnodominerade yrken, säger JA-delegationens ordförande Anna Hedborg. Men utvecklingen går långsamt och inte bara framåt.

Andelen kvinnor i traditionella kvinnoyrken minskade från 77 till 65 procent mellan 1974 och 2010. Och steg i mansdominerade yrken från 18 till 31 procent. Skillnaden har under perioden närmare halverats. Men medan kvinnor tar fler tidigare mansdominerade jobb har inte fler män sökt sig till de mest kvinnodominerade yrkena. De främsta orsakerna till att gapet minskar är att väldigt manstypiska yrken försvunnit när vi fått allt fler servicejobb. Samtidigt visar rapporten att den fysiska arbetsmiljön inte blivit bättre. Särskilt inte för kvinnodominerade yrken inom vård och omsorg.

De bästa jobben har en bra blandning mellan kvinnor och män. Bäst i betydelsen hög jobbkvalitet, låg fysisk belastning och hög kvalifikationsnivå. Det är jobb som attraherar såväl kvinnor och män, och därför är inte kön avgörande. Snarare klass. För det handlar om välavlönade tjänstemannayrken där de som jobbar generellt mår bättre och kan vara flexibla i arbetslivet. Ju längre ner på klasstegen för olika yrken man kliver, desto mer könssegregerat är yrket.

Den negativa stressen, höga krav men lågt inflytande, ökar totalt mer för kvinnor än män. Men framför allt för människor som jobbar med andra människor: vård, omsorg, undervisning men även detaljhandeln. Här spelar yrket in. Även män som jobbar inom kvinnodominerade yrken upplever mer negativ stress än kvinnor i mansdominerade yrken. Män som jobbar i starkt kvinnodominerade yrken, 90 procent kvinnor eller mer, mår sämst.

Att kvinnor väljer särskilda, och lågavlönade, yrken för att de skulle vara flexibla och därmed ”mammavänliga” avfärdar forskningen. Deltider är till exempel inte alltid något som väljs frivilligt.

– Myten om ”mammavänliga jobb” avlivas i rapporten. Det finns en föreställning om att kvinnor söker sig till vissa yrken för att de är lätta att kombinera med ansvaret för barn och familj. Men det är inte i de traditionella kvinnoyrkena som flexibiliteten och möjligheten att styra över arbetstider och arbetsinnehåll är störst, snarare tvärtom, konstaterar Anna Hedborg.

Läs hela rapporten: Jämställt arbete? Organisatoriska ramar och villkor i arbetslivet