Löfvens regeringsförklaring var ovanligt tydlig på arbetsmarknadens område. Men skatterna berördes knappt alls, skriver Arbetets politiske redaktör Martin Klepke.
Löfvens regeringsförklaring var tydlig.
Svenska löner och villkor ska gälla i Sverige, 90-dagarsgarantin införs för arbetslösa ungdomar och fas 3 avskaffas.
Oklarheter gäller främst på skatteområdet. Med få skatteförändringar blir den kommande budgeten minst lika intressant som regeringsförklaringen.
Redan i inledningen av sin regeringsförklaring nämnde Löfven denna konflikt.
Han slog fast att målet om lägst arbetslöshet i EU senast år 2020 kvarstår, men att alliansen har försämrat den svenska statskassan så pass mycket att prioriteringar kommer att bli nödvändiga.
I klartext betyder det att allt i regeringsförklaringen inte kommer att kunna genomföras, och att vissa delar skjuts på framtiden.
Det är därför olyckligt att Miljöpartiet och Socialdemokraterna redan innan en ny regering ens var på plats avskrev förändringar i rut-bidrag och krogmoms.
Det innebär att staten går miste om närmare 8 miljarder kronor per år som kunde ha använts till att genomföra flera punkter i Löfvens regeringsförklaring.
Ändå får nog regeringsförklaringen många hjärtan att klappa lite extra snabbt hos fackligt engagerade.
Riktiga jobb prioriteras när den verkningslösa reformen fas 3 äntligen försvinner.
90-dagarsgarantin för arbetslösa ungdomar ska införas enligt den självklara logiken att det är viktigt med tidiga insatser för de ungdomar som blir arbetslösa i stället för att som i alliansens politik förbjuda stöd för dem som inte varit arbetslösa tillräckligt länge och därefter kasta åt dessa ungdomar lågbetalda låtsasjobb.
Även de stora förbättringarna på skola är en synnerligen viktig pusselbit för att minska ungdomsarbetslösheten.
Därutöver finns en rad etablerade tillväxtförslag med i regeringsförklaringen, som ett kraftigt ökat bostadsbyggande, bättre kollektivtrafik, höghastighetsbanor för järnvägen (det som Anders Borg kallade Science Fictiontåg) och statligt underhåll av det eftersatta spårnätet.
I dag har vi vant oss vid irritationen och frustrationen med stillastående tåg och inställda bussar när alliansens har dragit ned på investeringarna för att i stället sänka skatterna. Men en fungerande infrastruktur är inte bara viktigt för bekvämligheten.
Att människor ska kunna ta sig till sina jobb och att företagen ska kunna sälja och frakta produkter är a och o för en fungerande tillväxtmarknad.
Men så är det ju det här med skatterna.
När alliansen hellre sänker skatter och försakar tillväxt och jobb är det knappast möjligt att vända på skutan när det gäller att prioritera jobb, tillväxt och välfärd utan att samtidigt vända på skattepolitiken.
Att Löfven skulle presentera höjningar i inkomstskatten var knappast att vänta. Att gå i bräschen för att höja skatten för vanligt folk är knappast aktuellt.
Däremot finns det flera av alliansens skattesänkningar i form av sänkt moms, arbetsgivaravgift och andra företagsbidrag som borde ses över.
Men utifrån det parlamentariska läget vill Löfven kanske inte på sin allra första dag gå i klinch med den borgerliga oppositionen där en del av reformerna måste förankras.
Kanske hoppas den nya regeringen i stället att tillväxten ska öka så pass mycket att medel ändå så småningom frigörs för ytterligare satsningar.
En god spiral alltså.
Som dock tar en fruktansvärt lång tid om ambitionen är att nå EU:s lägsta arbetslöshet till 2020.
Även i de internationella frågorna som presenterades var tydligheten stor.
Palestina ska erkännas som självständig stat, ett Natomedlemskap är inte aktuellt och internationella handelsavtal ska respektera demokratiskt fattade beslut.
Det sistnämnda är riktat mot de förhandlingar om ett nytt handelsavtal med USA som just nu förhandlas på EU-nivå. Företagens representanter vill ha in en klausul som skulle göra det möjligt för privata företag att stämma stater om demokratiska beslut minskar deras vinster, som Arbetet tidigare har skrivit om.
Regeringsförklaringen lägger också ovanligt stor vikt vid genusfrågor och Löfven förvarnade både om ny lagstiftning runt sexuellt utnyttjande och lag om kvotering till bolagsstyrelser.
Något svårfångat svävade dock ambitionen att minska vinstuttaget ur välfärden och låta mer av dessa pengar gå till verksamheten.
Här blir med all säkerhet förslagen inte mer konkreta förrän Löfven inför budgeten har diskuterat frågan med Vänsterpartiet.
