Det fria vårdvalet har lett till fler sjukskrivningar, konstaterar Kristian Persson Kern, ISF.

Det fria vårdvalet har lett till fler sjukskrivningar, konstaterar Kristian Persson Kern, ISF. Foto: Mårten Martos Nilsson

 

När patienterna får välja mellan konkurrerande vårdcentraler blir läkarna generösare med sjukintyg. Vårdvalsreformen är en viktig förklaring till att sjukskrivningarna ökar, visar ny forskning.

Åren 2007–2009 införde åtta landsting, med Halland i spetsen, möjligheten för patienterna att välja vårdgivare. 2010 blev det obligatoriskt för alla landsting att införa vårdvalssystem inom primärvården. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har nu, på den avgående regeringens uppdrag, undersökt vad vårdvalet har betytt för sjukskrivningarna.

Tanken bakom reformen är att vården ska bli bättre när en mångfald av företag får starta vårdcentraler och kliniker. Vårdgivarnas lönsamhet hänger ju på att patienterna blir nöjda.

Men i verkligheten är det inte alltid den medicinskt riktiga behandlingen som gör patienten nöjd. En förkyld patient kan ha en förväntan om att läkarbesöket ska resultera i receptbelagda piller, trots att antibiotika inte biter på förkylningsvirus (en tidigare undersökning har visat att vårdvalet har lett till överförskrivning av antibiotika). Och en del av dem som går till vårdcentralen hoppas på ett intyg för att få sjukpenning, vare sig det är medicinskt motiverat eller inte.

– Vårdvalet innebär att en patient som inte blir nöjd kan gå till en annan läkare utan större kostnad, säger Kristian Persson Kern, projektledare bakom den studie som ISF publicerar i dag, onsdag.

– Vårdgivarna vet att de drabbas av ett ekonomiskt bortfall för varje patient som väljer bort dem. De har starka incitament att göra patienterna nöjda. Särskilt för nyetablerade vårdcentraler och kliniker är det viktigt att knyta patienter till sig.

Genom att jämföra sjukskrivningarna i de åtta landsting som införde vårdvalssystem 2007–2009 med sjukskrivningarna i de övriga landstingen (som väntade tills reformen blev obligatorisk) kan forskarna se vilken effekt valfriheten har fått. Och resultatet är tydligt: Vårdvalet har fått antalet sjukskrivningar att öka, och de långa ersättningsperioderna har blivit längre.

Utslaget på hela landet handlar det om en ökning av antalet sjukskrivna med 3,4 procent, medan de långa sjukfallen förlängdes med tre och en halv dag. Men effekten är koncentrerad till Stockholms läns landsting, där konkurrensen mellan vårdgivarna är störst och patienterna har så nära till olika vårdcentraler att de verkligen kan byta. I Stockholm ökade sjukskrivningarna med hela 6,4 procent som följd av vårdvalsreformen, och de långa sjukpenningfallen förlängdes med i genomsnitt 6,4 dagar.

– Det är en stor effekt, säger Kristian Persson Kern. Vårdvalet är en viktig förklaring till att den fallande sjukskrivningstrenden fram till 2010 har brutits. Det har fördyrat sjukförsäkringen väsentligt.

Per Molander, generaldirektör för ISF, betonar att ökade sjukskrivningar var en ganska väntad effekt av valfrihet inom vården. Precis som betygsinflation och segregation var att vänta när skolan gjordes om till en fri marknad.

– Vi kan förvänta oss liknande resultat av valfriheten inom bilprovningen. Om man konkurrensutsätter en kontrollfunktion blir kontrollen sämre.