Trots att politikerna säger sig gilla ideella organisationer inom vård och omsorg missgynnas dessa när kommunerna upphandlar. Nya EU-regler kan ändra på det, anser de idéburna företagens organisation Famna. Om Sverige använder dem rätt.

I debatten om vinst i välfärden har politiska partier från vänster till höger slagit vakt om de idéburna företag som bedriver vård och omsorg.

Men även om de idéburna företagen sysselsätter 6 000 anställda och driver ett antal kliniker, äldreboenden och behandlingshem i Sverige är sektorn mindre här än i många andra länder.

Ett av de största hindren är reglerna för offentlig upphandling, som är utformade med de kommersiella företagen för ögonen. De ideella organisationernas fördelar kommer inte till sin rätt, bland annat därför att lågt pris väger tyngre än kvalitet.

I vintras beslutade EU:s råd och Europaparlamentet om nya EU-regler för offentlig upphandling. Syftet är att göra regelverket enklare och flexiblare än hittills – men också att öka utrymmet för sociala hänsyn i samband med upphandling, och att släppa in mindre aktörer vid sidan av det fåtal storföretag som dominerar i dag. De nya reglerna gör bland annat att större kontrakt kan delas upp i mindre delar, att onormalt låga anbud kan förkastas, och att kraven på ekonomiska reserver i företagen inte ställs alltför högt.

Det här är bra, anser Famna, som företräder omkring 50 organisationer som bedriver vård och social omsorg utan vinstsyfte (samtliga återinvesterar sina överskott och vinster i verksamheten). Den idéburna sektorn har länge velat se regler där den kommer mer till sin rätt.

Men den statliga utredning som har funderat över hur de nya EU-direktiven ska omsättas i svensk lagstiftning tar inte vara på de nya möjligheterna, hävdar Famna i ett remissvar i dag, torsdag. Framför allt gäller det de mindre kontrakten, det vill säga under 750 000 euro för offentliga tjänstekontrakt på tre år. Kontrakt under den tröskeln kan Sverige hantera fritt, och här finns utrymme för politikerna att göra allvar av intentionerna om fler ideella företag i välfärden. Men utredningen väljer att inte utnyttja den flexibiliteten i EU-rätten.

Den statliga utredningen gör också fel när den inte markerar att de som upphandlar får gå efter kvalitetskriterier, och inte behöver låta lägsta pris fälla avgörandet, anser Famna. EU-lagstiftarna gör det rentav möjligt för Sverige att bestämma att svenska myndigheter inte får se enbart till priset när de upphandlar. Men den möjligheten vill inte utredningen att Sverige ska använda.