Risken för Parkinsons sjukdom är nästan fördubblad för dem som utsätts för bekämpningsmedel i arbetet. Däremot ökar inte svetsrök risken för sjukdomen, enligt en ny forskningsöversikt.

Parkinsons sjukdom är en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna, och för dem som drabbas kan den orsaka stort lidande under många år. Sjukdomen innebär att en viss typ av nervceller i hjärnan bryts ner – nerver som är viktiga för att våra viljestyrda rörelser ska bli mjuka och exakta, ungefär som servofunktionen för styrningen av en bil. Följden blir dålig rörlighet, muskelstelhet, skakningar och dålig balans.

Lars-Gunnar Gunnarsson.

Lars-Gunnar Gunnarsson.

Professorerna Lars-Gunnar Gunnarsson och Lennart Bodin har gått igenom ett stort antal studier om sambanden mellan Parkinsons sjukdom och olika faktorer i arbetsmiljön, och försökt värdera studiernas kvalitet. De har till exempel kontrollerat i efterhand hur säker Parkinsondiagnosen är i de sjukdomsfall som de olika studierna bygger på. Parkinson kan nämligen lätt förväxlas med sjukdomar som ger liknande symtom. Studier med hög precision har sedan tillmätts högre vikt än mindre precisa undersökningar.

Det mest stabila resultatet är att risken för Parkinsons sjukdom är förhöjd för dem som utsätts för bekämpningsmedel i jobbet, exempelvis ogräsmedel, medel mot skadeinsekter och medel mot svampangrepp. När 24 vetenskapliga publikationer vägs samman pekar de på en nästan fördubblad risk. Risken tycks inte bero på ett visst bekämpningsmedel, utan på många olika substanser.

Genom att övervaka hur mycket bekämpningsmedel de anställda utsätts för i handelsträdgårdar, växthus, frukt- och grönsakslager och andra arbetsplatser går det att minska risken för Parkinsons sjukdom, enligt författarna. Det går inte att ange några ofarliga halter av bekämpningsmedel – målet måste vara att sänka nivåerna så mycket som möjligt.

En nästan lika viktig slutsats är att svetsare inte löper ökad risk för Parkinsons sjukdom.

– Att svetsrök är en riskfaktor för Parkinsons sjukdom är en spridd uppfattning, säger Lars-Gunnar Gunnarsson, professor vid Örebro Universitet. Men vår analys av nio olika studier ger inget stöd för det.

Symtom som liknar dem vid Parkinsons förekommer visserligen bland svetsare som utsätts för höga halter av metallen mangan.

– Men då är sjukdomsförloppet ett annat, och när de inte längre utsätts för svetsröken går symtomen tillbaka.

Det har diskuterats om elektromagnetiska fält kan framkalla Parkinsons sjukdom. De båda professorernas slutsats är att det inte finns vetenskapligt stöd för ett sådant samband.

En lite oväntad uppgift i forskningsgenomgången är att rökare löper mindre risk för Parkinsons sjukdom än de som inte röker. Effekten går inte att förklara med att rökare hinner dö av andra sjukdomar innan de får en Parkinsondiagnos, att de skulle vara mindre benägna att gå till läkare eller liknande. Troligen skyddar nikotin nervcellerna.

Forskningsöversikten ingår i ett flerårigt projekt som drivs av Göteborgs universitet med stöd av AFA Försäkring. Projektet går ut på att ställa samman kunskap om arbetsmiljöns betydelse för olika sjukdomar. Tidigare har det resulterat i kunskapssammanställningar om hur psykiska skador hänger samman med arbete, om riskerna med fukt och mögel och helkroppsvibrationer, samt om riskfaktorer för stroke.

Lars-Gunnar Gunnarsson kommer att presentera den nya  kunskapssammanställningen vid ett seminarium som AFA Försäkring arrangerar i Stockholm i nästa vecka.