Islamiska staten har skördat segrar i både Syrien och Irak, och har lockat många före detta irakiska soldater. Foto: Okänd

Islamiska staten har skördat segrar i både Syrien och Irak, och har lockat många före detta irakiska soldater. Foto: Okänd

Arbetslöshet är livsfarligt. Att människor saknar jobb ligger tillsammans med fattigdom bakom många konflikter och är en viktig förklaring till dagens kaos i Irak.

– Tänk dig 100 000 människor utan lön som inte ser någon mening med livet. Det blir problem. Arbetslösa soldater är farliga, säger Marco Nilsson på högskolan i Jönköping som forskat om jihadister som far till Mellanöstern för att slåss.

Efter Irakkriget 2003 beslöt USA att upplösa den irakiska armén och Baathpartiet som Saddam Hussein ledde.

– Det var ett gigantiskt misstag. Baathpartisterna var kanske inga trevliga typer men ibland måste man vara pragmatisk hålla en dialog med djävulen, säger Marco Nilsson.

Bland Mellanösternexperter är det en vedertagen uppfattning att det var ett stort misstag att upplösa de maktapparater, armén och Baathpartiet, som tidigare hade kontrollen.

USA ville göra sig av med Saddam-anhängarna men lyckades inte tillräckligt snabbt ersätta dem med fungerande institutioner. Detta maktvakuum kunde Islamiska staten (IS) utnyttja. Flera av terroristerna i IS har sin bakgrund i Saddam Husseins armé.

Det är inte bara Irak som fått känna av vad den giftiga kombinationen massarbetslöshet och fattigdom kan leda till.  I flera afrikanska länder, som Sierra Leone och Kongo, har arméer avväpnats. Ur fattigdom och sysslolöshet har sedan nya konflikter fötts.

– Det sker ofta genom stora övergångar av soldater, de går till dem som betalar bäst, säger freds- och konfliktforskaren Michael Schulz, Göteborgs universitet.

Arbetslösheten är en bakomliggande förklaring i Irak. Men det råder en röra på många plan i landet.

I slutet av april var det val.  Premiär­minister blev Haider al-Abadi men han mötte stort motstånd under det politiska pusslandet. Det var först i måndags som en ny koalitionsregering kunde röstas igenom av parlamentet.

Förseningarna beror på en strid om hur stor budget den regionala kurdiska regeringen i norr skulle ha. Men konfliktlinjerna är fler.

Ledare i olika irakiska områden slåss om makten, de som sitter på oljekällor försvarar sina ekonomiska intressen mot de områden som inte har lika gott ställt. Utöver det finns även en religiös dimension. Två trosinriktningar inom islam – sunni och shia – kämpar om politiskt inflytande. Det spekulerats i om Irak håller på att splittras i tre eller fler delar och detta samtidigt som beväpnade terrorister från IS härjar i stora delar av landet.

Arbetet intervjuar Haadi Ali Lafta, vice ordförande för arbetarnas riksförbund GFIW i Bagdad, via Skype. Han säger att det finns risk för att landet splittras men att hans fack jobbar för att behålla ett enat Irak och att det gör vad de kan för att stödja försöken att slå tillbaka mot IS.

En ny regering ser han som ett viktigt steg i kampen mot IS.

– Ingen demokratisk organisation kan bedriva någon som helst verksamhet i de områden där IS finns. De kräver att alla ska lyda koranen, säger Haadi Ali Lafta.

Men arbetarrörelsen är också mycket splittrad.

Haadi Ali Lafta är fackbas på GFIW vars historiska rötter sträcker sig tillbaka till 1959. Men i samma stad, Bagdad, finns en annan facklig centralorganisation som har exakt samma namn. Också de hävdar att de företräder arbetarna i landet. Beroende på hur man räknar finns det mellan fem och sju fackliga centralorganisationer. Till det kan man lägga ett antal oljefack, främst kring städerna Basra och Kirkuk, som är starka nog att spela en politisk roll.

Det går inte att tala om någon enad arbetarrörelse i landet.

– Läget förändras från dag till dag. Det är mycket komplicerat, säger Anja Wehler-Schoeck, chef för tyska Friedrich-Ebert-Stiftungs kontor i Amman, Jordanien.

Enligt de rapporter Arbetet fått från flera olika organisationer har många arbetare i landet inte fått ut några löner. De har också tagit över sina arbetsplatser för att upprätthålla produktionen och beväpnat sig för att skydda sig mot militanta grupper. Framför allt är det egenföretagare och anställda i privata företag som drabbas. Statligt anställda har haft det lättare att få ut sin lön, uppger en facklig källa i Irak.