Avgiften som arbetsgivare betalar in till staten för de anställda består av olika delar. En del går till sociala skyddsnät som sjukförsäkring och a-kassa. Den andra kallas för allmän löneavgift och ska användas i ”budgetsförstärkande syfte”, det vill säga gå rakt in i statskassan för regeringen att använda som den vill. Och det är den sista delen som ökat rejält de senaste tio åren.

2004 låg den totala arbetsgivaravgiften på 32,70 procent. 3,13 procent av dem gick direkt till statskassan. I år är den totala avgiften 31,42 procent. Och 9,88 procent går till statskassan i stället för socialförsäkringar.

– Att ta medel från den sociala delen, som vi avstått i löneutrymme, är en indirekt lönesänkning för löntagarna. Det här handlar om uppskjutna löner som vi tar ut när vi blir föräldrar, blir sjuka eller skadas i jobbet. Det är helt enkelt stöld från svenska löntagare när pengarna förs över till budgetförstärkande medel, säger Thomas Lundberg som är ombudsman på IF Metall i Norrbotten.

Ingen kan spåra exakt vart de ”budgetförstärkande medlen” går.  Enligt Thomas Lundberg kan man anta att de gått till regeringens reformer. Enligt hans siffror har totalt 232 miljarder kronor gått till sådant som jobbskatteavdrag, avskaffad förmögenhetsskatt och rot- och rutavdrag.

De öronmärkta delarna av avgiften, som alltså ska gå till sjuk- och arbetsskadeförsäkring, a-kassa och ålderspension, har under flera år gått med överskott. Samtidigt som reglerna för sjukförsäkring och arbetsskador till exempel gjort att färre får ta del av den. Samma sak gäller för a-kassa, miljardöverskott samtidigt som kostnaderna för utbetalningarna sjunker eftersom det är svårare att få rätt till ersättning och taket inte höjts.

Och även de här överskotten används till annat. Vilket inte bryter mot någon lag. Det finns inga sanktioner för den regering som använder pengar som ska gå till sjukförsäkringen till annat.

– Det är en medveten finansieringspolitik från statsmakten oavsett färg på regering. Och ingen vill ändra det. Det har blivit ett sätt att dolt beskatta åtaganden som annars beskattas via att man antingen skär ner i verksamheter eller höjer skatten. Och att höja de riktiga skatterna är inte så populärt, säger Håkan Svärdman, välfärdsanalytiker på Folksam.

Han får medhåll från Mats Essemyr, utredare inom arbetsmarknadspolitik på TCO.

– Ingen driver frågan politiskt. Partierna vill väl ha fria händer om de kommer till makten.

Han har länge varit kritisk till överfinansieringen i de sociala försäkringarna. Och tycker att överskottet i praktiken är att se som en ren skatt.

– Men då borde man prata om det som löneskatt, som faktiskt ökat. Även om jobbskatteavdraget gjort att själva inkomstskatten sjunkit.

Men att mer pengar öppet går till statskassan kan ju också ses som ärligare, än att öronmärkta pengar ändå går dit?

– Jag kan tycka att det blir väldigt abstrakt för löntagarna och väljare vart pengarna egentligen går.

 

Läs också:

Socialförsäkringsutskottets ordförande: ”Det är så här det ska fungera”