När apotekare Clossemeyer i Grönköping visade sitt privatiserade apotek för de goda medborgarna pekade han på alla deodoranter, body lotions, tvålar och schampoon som prunkade på hyllorna. Då frågade en bräcklig gammal gumma: ”Men medicinerna då?” ”Dem får man beställa”, svarade Clossemeyer, ”de kommer på några dagar”.

Så är det med de privatiserade apoteken. Lagerhållning kostar pengar och folk måste springa runt och leta på olika ställen, om det inte bara gäller kosmetika eller Alvedon. Vinsterna tål inte omfattande lagerhållning.

Apoteken fungerade bra innan och privatiseringen drevs igenom av ideologi, inte av vad som är praktiskt. I socialminister Hägglunds vulgära argumentation hette det att bara Sverige och Nordkorea hade statligt apoteksmonopol.

Men det är värre att regeringen har inrättat rena penningmaskiner till sina meningsfränder. Bilprovningen är obligatorisk och utövas på de flesta håll av privata, lokala monopol.

Priserna har höjts och är helt okänsligt för kostnaderna i verksamheten. En personbil besiktigas för 250 kronor. Att besiktiga en liten pickup, som klaras lika snabbt som en personbil, kostar 530 kronor, därför att en pickup räknas som lastbil. Underkännande med krav på återbesiktning sker i mycket högre omfattning än hos Svensk Bilprovning, innan vinstmotivet fanns.

Om bilens obligatoriska varningstriangel inte ligger på plats medför det krav på ombesiktning, till ett pris på 300 kr. Ombesiktning blir det också om säkerhetsselarna i baksätet inte ligger rätt utan fastnat bakom sätet. En felinställd strålkastare fixades på gamla bilprovningens tid med ett par drag med skruvmejseln. Nu krävs ombesiktning för 300 kr. plus kostnaden för den tid det tar för bilisten.

En normal pickup kontrolleras på 10 minuter, vilket innebär en timkostnad på 3 180 kr. (530×6) för besiktning. Ombesiktning av varningstriangel eller ljusinställning klaras på två minuter. Timkostnad 9 000 kronor. Visst har regeringen ordnat med penningmaskiner åt företag som OPUS, som oftast har lokalt monopol.

Jag har inte sett någon ökad konkurrens på grund av privatiseringen. I så fall skulle avgifterna anpassas efter kostnaderna genom inträde av nya besiktningsföretag, där pengarna är lättförtjänta. Det är möjligt att det finns konkurrens i de större städerna, men inte i övrigt.

Parkeringsbolagen, också de myndighetsutövande privata företag, tjänar pengar på att bilister gör fel. Förtjänsten blir större ju fler fel bilisterna gör. Det är även här fråga om en privat myndighetsutövning. Vag skyltning och orimliga kontroller på tomma parkeringsplatser i nattens mörker, samt omedgörlighet, följer av vinstintresset.

Klarna, ett företag för betalningstjänster, beter sig på liknande rätts­osäkert sätt. De räkningar som ska indrivas skickas ut sent. Men mycket snabbt kommer en påminnelse med en avgift på 60 kronor, därefter kommer snabbt inkasso via Klarnas eget bolag Segoria. Förra året skickade Klarna 34 000 ärenden till Kronofogden. Klirr i kassan för det egna inkassobolaget.

En av grundarna av Klarna, Niklas Adelberth, säger på en konferens för Klarnas utländska investerare: ”Den bästa kunden är den som inte betalar direkt, men som får en påminnelse och sedan inkassokrav. För vi har rätt att ta ut avgifter.” Så låter det när kapitalmarknaden ska blidkas.

Allt detta är naturligtvis småpotatis i jämförelse med förmögenhets­överföringen till läkare, annan sjukvårdspersonal, skolledare och lärare genom privatiseringen av sjukhus, vårdcentraler och skolor till vrakpriser för köparna. Den borgerliga regeringens handlande liknar vad som skedde under rövarkapitalismen i Ryssland, när Sovjetsystemet föll samman under president Jeltsin.

Det skedde i mindre skala i Sverige än i Ryssland, men fenomenet är detsamma: Gynnande av lierade samhällsskikt i en ideologisk förblindning, så fort regeringsmakten hade erövrats.

Vi lever nu i en rättsosäker värld, där myndighetsutövning överförts till privata aktörer med vinstintresse och där allmänheten är tvingad att anlita företagen.

Kan det vara rimligt att privata företag gör förtjänster på att folk bryter mot lagar, ordningsstadga och regler? Nej, sådant ger felaktiga drivkrafter för de företag som har givits rätt att ”bötfälla” felaktigt beteende.

Villy Bergström
F d vice riksbankschef