Trots att EU går på halvfart under hösten så finns flera frågor som kan påverka arbetsmarknaden i unionen.

Just nu handlar arbetet i EU mesta om hur kommission ska se ut. Efter portugisen José Manuel Barroso är det kristdemokraten från Luxemburg, Jean-Claude Juncker, som ska ta över som ordförande.

Enligt tidsplanen ska pusslandet vara klart i mitten av september och en ny kommission kan vara på plats i november. Men Juncker har ett höstproblem:Länderna har nominerat för få kvinnor och många i EU-parlamentet kräver att det ska vara minst lika många som i förra kommissionen, nio stycken. Just nu verkar det som om han inte lyckas nå upp till det.

För att kompensera har han därför antytt att de kvinnor som nominerats kan få tyngre poster i den tillträdande kommissionen. Frågan är bara om det räcker för att blidka EU-parlamentet.

En annan sak som lär diskuteras i höst är en minimilön på EU-nivå. I mitten av juli gjorde Juncker ett utspel där han öppnade för att införa en sådan. Här är facken splittrade. I länder där facken är svaga välkomnas en minimilön eftersom det kan höja löneläget. I Sverige och några andra länder har parterna ett stort inflytande och vill inte se en sådan.

Enligt Lissabonfördraget ska EU hålla sig borta från lönebildningen, som ska vara en nationell angelägenhet, men den senaste tiden har unionen allt mer uttalat sig i lönefrågor. Det intressanta blir att se om Juncker under hösten kommer med ett mer detaljerat förslag om minimilöner.

Andra frågor på rull är arbetstiden.

– Ett antal studier har gjorts om hur direktivet fungerat inom olika sektorer, vilket tyder på att ett nytt förslag kan vara på gång, säger Per Hilmersson på det fackliga Brysselkontoret.

Arbetstidsfrågan är en riktig långkörare som tagits upp många gånger förr. Redan i dag finns ett arbetstidsdirektiv men många länder är undantagna reglerna och Europafacket och Businesseurope har haft svårt att göra upp om ett regelverk som alla länder är redo att följa.

Under hösten rullar det även på med förhandlingarna om ett nytt frihandelsavtal mellan EU och USA.

I våras gick amerikanska facket AFL-CIO ut tillsammans med Europafacket och sa att de är redo att göra allt för att stoppa ett avtal som innehåller en klausul om ett investeringsskydd. En sådan skulle göra det möjligt för företag att stämma länder som fattar politiska beslut som kan skada deras ekonomiska intressen.

– Det är ett hot mot demokratin, har Europafackets ledare Bernadette Ségol deklarerat och amerikanska fackbasen Richard Trumka har tidigare sagt till Arbetet att det är extremt viktigt för honom att stoppa ett sådant förslag.

Förhandlingarna är dock hemliga och det är svårt att veta hur skrivningarna kring investeringsskydd ser ut just nu. En sak är i alla fall klar. Svenska fack har en mer positiv syn på ett frihandelsavtal än vad deras europeiska kolleger har.

Frihandelsfrågan lär blossa upp igen under hösten eftersom det framkommit nya uppgifter. Under sommaren fick nämligen tysk media tag på 500 sidor av det 1 500 sidor långa frihandelsavtalet som håller på att slutas mellan Kanada och EU. I det avtalet fanns en skrivning om en investeringsskydd för företag.

– Många ser Kanada-avtalet som en förebild för avtalet mellan EU och USA, säger Per Hilmersson.

Andra frågor denna EU-höst lär bli den om enmansbolag, som är en ny bolagsform där det endast krävs en euro i aktiekapital. Löntagarorganisationerna oroas över att det kan leda till ökade möjligheter att öppna brevlådeföretag. På så vis skulle regler om arbetsrätt kunna rundas genom att förlägga företagen i länder där arbetsgivarna har små skyldigheter att informera facket om vad som är på gång.