Färre än varannan kommun erbjuder kommunalanställda rätt till heltid. Och andelen har inte ändrats de senaste tre åren, visar en genomgång som Kommunalarbetaren har gjort.

Bedrövligt, anser facket.

Rätt till heltid finns i 44 procent av landets kommuner. I de flesta fall omfattar rätten inte alla Kommunals medlemmar.

Det är vanligare i vänsterstyrda kommuner, där rätt till heltid finns i 54 procent. I alliansstyrda kommuner är motsvarande siffra 36 procent, enligt tidningen Kommunalarbetaren.

Rätt till heltid är ett krav som fackförbundet Kommunal driver, och helst vill se i lagstiftningen.

– Det är bedrövligt. Vi har jobbat med heltidsfrågan i många år både centralt med SKL och lokalt. Ändå står det mer eller mindre still, säger Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund.

Trots att det hittills har gått trögt även i vänsterstyrda kommuner, har Socialdemokraterna lovat att erbjuda Kommunal ett nationellt kollektivavtal om heltid om det blir vänstermajoritet i Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) efter valet.

– När vi skriver ett sådant avtal så gäller det på alla arbetsplatser. Då kommer de nya jobben självfallet att vara heltid. Sedan får man förhandla för att undvika delade turer, och vi vill inte heller ha någon ökning av ofrivillig visstid. Så det här det starkaste sättet att göra det på, annars ska det in i en lagprocedur, säger S-ledaren Stefan Löfven.

Ett olämpligt löfte, tycker arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M).

– Löfven måste skilja på sin nya roll som politiker och sin gamla roll som fackföreningsledare, säger hon.

I över ett decennium har S lovat rätt till heltid. Men man har inte gått från ord till handling i de kommuner där man har majoritet.

Själv vill hon öka antalet heltider genom att lyfta frågan i partierna och ”sätta tryck på arbetsgivare”.

Lenita Granlund är positiv till Löfvens förslag.

– Men löften är en sak. Vi vill se resultat också, säger hon.