Klen effekt av sänkt bolagsskatt

Regeringens sänkningar har gett Sverige den näst lägsta bolagsskatten i Västeuropa. Men uppsvinget för ­utländska investeringar dröjer och experter hävdar att skatten är viktigare för länder som befinner sig på efterkälken.

I två omgångar har finansminister Anders Borg sänkt bolagsskatten. Motiveringen har bägge gångerna varit att locka mer investeringar från utlandet. På senare år har dock utländska företags direktinvesteringar till Sverige planat ut, efter att ha ökat stadigt innan skatten sänktes.

– Lägre bolagsskatt ger små effekter på kort sikt, säger LO-ekonomen Mats Morin. Även längre fram brukar bara hälften av skattesänkningen gå till investeringar. Vi ser ett stort ­finansiellt sparande i företagen och överskott i handeln med om­världen, vilket tyder på att företagen väljer att investera på and­ra håll.

Docenten i nationalekonomi Karin Olofsdotter tror dock att utvecklingen skulle varit sämre om bolagsskatten varit oförändrad.

– Sänkningen skedde inte i ett vakuum. Effekten beror på andra länders agerande. En lägre bolagsskatt kan ha varit nödvändig för att inte tappa mer, säger Karin Olofsdotter.

Hon hävdar att Sverige traditionellt haft en konkurrenskraftig bolagsskatt, men att skattekonkurrensen ökat i takt med att EU fått nya medlemsländer med lägre skattesatser.

Men Mats Morin kritiserar sänkningen.

– Låg bolagsskatt är mer acceptabelt för länder som är på efterkälken. Irland och de baltiska staterna har använt det som ett sätt att suga till sig utländskt kapital. Men ett land som Sverige ska inte gå i bräschen för lägre bolagsskatter på det sätt som vi nu gör. Det kan starta en internationell skattekonkurrens som alla länder förlorar på.

Karin Olofsdotter har tillsammans med nationalekonomen Åsa Hansson forskat om bolagsskatter inom EU. Hon hävdar att bolagsskattens betydelse skiljer sig åt mellan olika typer av länder.

– Våra resultat tyder på att bolagsskatten är viktigare för de nya medlemsländerna, än för de gamla. Vi tror att det kan bero på att andra faktorer – som tradition, struktur och fördelar av att ligga nära det geografiska kärnområdet – är viktiga för hur företagen väljer att lokalisera sig, säger Karin Olofsdotter.

Ingen vet med säkerhet hur mycket pengar den lägre bolagsskatten har kostat statskassan. Inkomsterna från skatt på företagsvinster varierar mycket från år till år. Enligt regeringens beräkningar i propositionerna väntas den lägre skattesatsen innebära att skatte­intäkterna minskar med 22,8 miljarder kronor om året. Men samtidigt med sänkningarna har omfattan­de regeländringar gjorts för att stoppa missbruket av ränte­avdrag. Finansdepartementet räknar med att dessa förändringar kommer att öka intäkterna med nästan lika mycket: 21,7 miljarder kronor.

Men Ekonomistyrningsverket gör en avsevärt försiktigare bedömning av de nya reglernas effekter. Verket tror bara att en tredjedel av dessa pengar kommer att hitta till statskassan.