Arbetsgivarorganisationen Svensk Handel åker på valturné till nio städer där lokala politiker får debattera handeln och jobben. Den hetaste valfrågan är arbetsgivaravgifterna för unga, som den borgerliga regeringen sänkt. Socialdemokraterna vill återställa nivåerna om de får regeringsmakten. Det vill absolut inte handelsarbetsgivarna.
– Handeln är den bransch som anställer flest unga. Det kostar branschen fyra miljarder kronor om arbetsgivaravgifterna höjs. Det motsvarar 14 000 jobb, säger Martina Elfgren Lilja, biträdande näringspolitisk chef på Svensk Handel.
Hon pekar på en undersökning där 44 procent av de svarande butikscheferna sagt att de skulle avstå från nyrekrytering om arbetsgivaravgiften höjdes.

Handels förbundsekonom Stefan Carlén anser tvärtemot Svensk Handel att de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga är en dyr och dålig reform.
– Det är bedrövligt att arbetsgivarna försöker skrämma unga anställda med att jobben hotas, när det i verkligheten är högre vinster de är ute efter. De 18 miljarder som subventionen kostar i år ger nästan inga nya jobb utan går rakt ner i fickan på företagens ägare.
Han hänvisar till Handels undersökning som visar att antalet sysselsatta ungdomar i butiker och lager inte ökat efter sänkningen av arbetsgivaravgifterna, tvärtom. Rapporter från utvärderingsinstitutet IFAU och forskningsinstitutet IFN pekar i samma riktning.

Martina Elfgren Lilja anser att subventionen av ungas anställningar kan ses som en del av välfärden.
– Det går att jämföra med barnbidrag och studiebidrag. Det gagnar alla att ungdomar kommer i jobb, säger hon.
Stefan Carlén anser tvärtom att subventionen är ett hinder för ungas sysselsättning.
– Man tar bort många miljarder som kunde ha satsats på utbildning, traineejobb och arbetstillfällen i offentlig sektor.