Klicka på diagrammet för att se det i större format.

De svenska hushållen utpekas av många prognosmakare som tillväxtmotorn under de kommande åren, eftersom problemen i omvärlden får exporten att gå ovanligt trögt. Men trots att skattesänkningar, närmast obefintlig inflation och låga bostadsräntor inneburit rejält ökad köpkraft, så har konsumtionen inte tagit samma fart. I stället har pengarna lagts på hög, vilket fått sparkvoten att skjuta i höjden och nå rekordnivåer. Källor: Konjunkturinstitutet, Riksbanken

 

Svensk ekonomi saknar tillväxtmotor ur lågkonjunkturen. Ökad otrygghet får hushållen att spara allt mer.

Nedskrivning av tillväxten är refrängen när de ekonomiska prognosmakarna drar i gång höstsäsongen. Årets första halvår kan kort och gott sammanfattas som en enda stor besvikelse. Uppgången i omvärlden fortsätter att lämna återbud, vilket får exporten att gå i sidled.

– Det är fortfarande från den inhemska efterfrågan genom hushållen och investeringarna som lyftet måste komma, säger Jesper Hansson, prognoschef på statliga Konjunkturinstitutet.

ekocitatnyTrots mycket låga räntor anas dock inget uppsving för företagens investeringar på horisonten.

– Det går att diskutera hur ränte-känsliga investeringarna egentligen är. Företagen drar i gång med satsningar först när de ser efterfrågan öka, säger Jesper Hansson.

Hushållen är en annan del av ekonomin som också påverkas av låga räntor, eftersom det innebär lägre ränteutgifter. Dessutom har höga reallöneökningar och skattesänkningar medfört att hushållen fått betydligt mera pengar att handla för. Men konsumtionen har inte alls ökat i den takt som dessa faktorer skulle tala för. I stället för att spendera inkomstökningarna har många valt att lägga pengarna på hög, vilket har fått sparkvoten – andelen av inkomsterna som sparas i stället för att konsumeras – att skjuta i höjden.

– Hushållens höga sparande kan vara ett resultat av ökad försiktighet. Försämringarna i de sociala skyddsnäten kan ha fått fler att vilja ha större säkerhetsmarginaler i den egna ekonomin. Sedan har diskussionerna om hushållens skulder kanske medfört att vissa hushåll amorterar mer, säger Jesper Hansson.

Även LO-ekonomen Lars Ernsäter anser att ökad otrygghet och osäkerhet har bidragit till det höga sparandet. Men han hävdar att utformningen av finanspolitiken också har inverkat.

– Jobbskatteavdragen och slopandet av fastighetsskatten gynnar i hög grad grupper med ett högt sparande. En högre a-kassa skulle i stället ha en dubbel effekt på konsumtionen, eftersom det skulle ge mer pengar till en grupp som spenderar hela ökningen samtidigt som andra blir tryggare och mindre sparbenägna, säger Lars Ernsäter.

Finansdepartementet, Ekonomistyrningsverket och Konjunkturinstitutet räknar med att sparkvoten kommer att sjunka framöver.

– Visst finns det en risk att vi överskattar nedgången och är för optimistiska om konsumtionen, men det är svårt att förstå varför svenskarna skulle ha ett varaktigt högt sparande. I takt med att bufferten växer så blir det hela tiden mer frestande att dra ner på sparandet, säger Jesper Hansson.

Men andra ekonomer ser politiska hinder för en sådan utveckling. De pekar på att amorteringskrav och andra framtida åtgärder för att angripa hushållens växande skuldsättning skulle ha en rakt motsatt effekt.

– Dessa åtgärder ligger som en våt filt över ekonomin. De skulle påverka konsumtionen negativt och hålla uppe sparkvoten, säger Annika Winsth, chefekonom på Nordea.

Ett avvaktande näringsliv och försiktiga hushåll får Lars Ernsäter att peka ut en annan kandidat som tillväxtmotor.

– Lyftet måste komma ifrån finanspolitiken. Efter valet måste den bli mer expansiv. Inriktningen måste ligga på ökade utgifter hos kommunerna och den offentliga sektorn, säger Lars Ernsäter.