Alla hembesök mäts på minuten och de anställdas rutter kan kontrolleras via gps eller liknande. Så är vardagen inom hemtjänsten i en rad kommuner. Men missnöjet gror och i Stockholm har ett uppror startats.

– Det är ett absurt system. I vilket annat arbete behövs ett kvitto på att man utfört det man faktiskt ska göra? frågar sig Moa som jobbar för ett hemtjänstföretag i Stockholm.

Under en kort lunchpaus förklarar hon hur det nya tidrapporteringssystemet i tjänstemobilen fungerar. Varje hembesök inleds med att knappa in ”kom”.

– Det fungerar som en stämpelklocka. Med gps:en syns det att jag verkligen befinner mig hos personen.

Alla sysslor ska redovisas under besöket, som avslutas med att vid dörren klicka ”gick”.

Syftet är att pensionärerna ska få hjälp den tid de beställt. Inget företag ska kunna fuska till sig tid, och därmed pengar.

– Men det är ju inget som säger att det blir bättre nu. Vi blir uppmanade att stanna den avtalade tiden, även om pensionären just den dagen inte vill ha så mycket hjälp eller sällskap. Alternativet är att gå och sätta sig på gården tiden ut, säger Moa som vill vara anonym, ”annars är jag rökt”.

Hemtjänsten i minst 50 kommuner har elektronisk rapportering, enligt Sveriges Kommuner och Landsting. ”Stämpelklockan” är antingen en tagg som läses av hemma hos de gamla, eller, som i Stockholm, knuten till gps:en i mobilen. I Facebookgruppen Hemtjänstupproret vittnar anställda runt om i landet om snålt tilltagna transporttider, chefer som ifrågasätter tidsöverdrag och känslan av övervakning.

– Många i hemtjänsten känner att de får flänga från det ena till det andra. Allt som läggs på ytterligare gör att det snabbt tippar över. Man ska rikta kritik mot arbetsgivare som inför registreringssystem på ett sådant sätt att personalen ser det som en tidsstudie och inte ett stöd, säger Christina Johansson, t f enhetschef vid Arbetsmiljöverket.

Även fackförbundet Kommunal är kritiskt:

– Minutkontroll över personalen ökar. Det gäller både i hemtjänsten och i transportyrken. Det förekommer att information om avvikelser från rutten lett till varningar och uppsägningar, säger ombudsman Peter Larsson.

I Stockholm ska systemet utvärderas och det är inte uteslutet att gps:en ersätts av en tagg, på grund av kritiken.

– Gps:en läses bara av vid ”kom” och ”gick”, inte däremellan. Kanske hade det inte blivit sådan oro om vi hade haft en dialog med alla anställda först. Men det är 6 000 personer, säger biträdande avdelningschef Marita Åkersten vid Stockholms stads äldreförvaltning.

Tidrapporteringen är däremot oundviklig, enligt Marita Åkersten:

– Det blir allt högre krav på kommunerna att följa upp och säkerställa att insatser utförs. Då måste man ha verktyg. Det finns också anställda som värdesätter kvittot på sin insats när oroliga anhöriga ifrågasätter att besök gjorts.

 

Läs Arbetets tidigare reportage:

Jobb mot klockan