Martin Klepke webbledartopp

Privatanställda arbetarkvinnors lön var 2013 bara 59,3 procent av lönen för män inom landstinget, visar Medlingsinstitutets årliga rapport.

När de så kallade ”förklarade” löneskillnaderna, som skillnader i arbetstid, utbildning och yrke, har sållats bort återstår en löneskillnad på 5,8 procent för hela den svenska arbetsmarknaden.

5,8 procent är i sig tillräckligt oacceptabelt. Men för en seriös analys måste även de ”förklarade” löneskillnaderna fram i ljuset.

Många kvinnor, främst arbetarkvinnor, tvingas till ofrivillig deltid. Kvinnor förväntas i högre utsträckning än män avbryta sitt arbete när barnen kommer. Yrken och sektorer med hög andel kvinnor är i många fall fortfarande lägre värderade.

Dessa faktorer är ingenting som kan gömmas undan med epitetet ”förklarade”.

Samma dag som Medlings­institutet lämnade sin rapport lämnades också regeringsutredningen ”Aktiva åtgärder mot diskriminering” där huvudförslaget är att införa årliga lönekartläggningar.

Det kan vara en början, men deltider, fördelning av föräldradagar och yrkesvärdering måste ofrånkomligen tas med.

Först när kvinnors arbete i livets alla skeden ses som lika självklart som männens kan både den ”förklarade” och den ”oförklarade” löneskillnaden försvinna.