Svenskt Näringsliv försöker påverka den politiska utvecklingen och hoppas på att få gehör för sina reformförslag oavsett vilken regering som sitter vid makten efter valet i höst. För arbetsgivarna ligger fokus på skatter, utbildning, infrastruktur, arbetsmarknadspolitik och bostäder.

–  Politiker är nöjda med det som de gjort och det är inte alltid lätt att övertyga väljarna om att det behövs mer reformer. Men vi måste fortsätta reformera, Vi får aldrig tro att vi nått det perfekta. Vi måste hålla igång reformerna för att ha en stabil global konkurrenskraft, sa Annika Lundius , vice vd för Svenskt Näringsliv, på ett seminarium tidigare i dag, då Svenskt Näringsliv presenterade sitt reformprogram

Svenskt Näringsliv vill se ett högt reformtempo med syftet att underlätta för svenska företag och stärka de svenska företagens konkurrenskraft. Dessutom tänker sig arbetsgivarorganisationen att Sverige ska klättra i OECD:s välståndsliga och bli ett av de fem mest välmående länderna i världen.

Arbetsgivarna vill se förändringar inom fyra områden: förutsättningar för näringslivet, skatter, bättre matchning och en effektivare offentlig sektor.

– Var femte rekryteringsförsök misslyckas. Det är matchningsproblemet i ett nötskal, sa Tobias Krantz, chef för Svenskt Näringslivs avdelning för utbildning, forskning och innovation, under presentationen.

För att få folk till de lediga jobben vill arbetsgivarna att Arbetsförmedlingen ska konkurrensutsättas, matchningen mellan lediga jobb och arbetssökande ska bli bättre bland annat genom att skapa bättre kontakter med företagen. Anställningsstöden ska förenklas. Och arbetsgivarna tycker inte att arbetsmarknadsutbildningar är någon bra idé och hänvisar till att utbildningarna inte givit så bra resultat.

Det är sammanlagt 17 förslag som Svenskt Näringsliv lyfter fram. För dem är skatterna viktiga. Och det är i första hand marginalskatterna och kapitalbeskattningen som Svenskt Näringsliv vill sänka.

– Marginalskatten är 67 procent om man tar hänsyn till arbetsgivaravgifterna. Det är alldeles för högt. Vi tänker oss bland annat att den statliga skatten sänks från 20 till 15 procent, sa Krister Andersson, chef för skatteavdelningen hos Svenskt Näringsliv.

Arbetsgivarna ser sina förslag som en fortsättning på de reformer som borgerliga och socialdemokratiskt ledda regeringar genomfört de senaste dryga 20 åren. Bland förslagen finns satsningar på infrastrukturen och utbildningssystemet där arbetsgivarnas bland annat vill stärka lärarnas roll och göra om finansieringen av den högre utbildningen. Arbetsgivarna vill även prioritera energiproduktionen, bostadsbyggande och yrkesutbildningar.

Den del av förslagen som är minst utvecklat handlar om en effektivisering av offentlig sektor. Ett förslag är dock att allt som inte är myndighetsutövande ska konkurrensutsättas. En annan slags förslag är att införa medborgarskydd så att det ska finnas särskilt stöd eller ersättning om den offentliga sektorn inte fungerar, som till exempel när en skola läggs ner, en medicinsk operation inte blir av eller när äldreomsorgen inte fungerar.

Till seminariet var Estlands finansminister Jurgen Ligi inbjuden. Han pratade om det ekonomiska reformarbetet i sitt hemland. Han ombads att ge råd till den svenske finansministern Anders Borg. Jurgen Ligi svarade:

– Förlora inte valet i höst.

Svenskt Näringslivs presschef Peter Isling kommenterar LO:s valplattform:

– Det är ju uppenbart att LO nu inte bara är huvudfinansiär av Socialdemokraternas valrörelse. I år har man också tagit över all policyproduktion. Uppenbarligen tänks det väldigt lite på Sveavägen (Socialdemokraternas kontor) och väldigt mycket på Norra Bantorget (LO:s hemvist) numera. Om Socialdemokraterna skulle vinna valet är det självklart problematiskt och riskerar den svenska modellen ifall en av parterna kan springa till regeringen och beställa lagstiftningen efter behov.