En av sex yrkesarbetande uppskattar att de lider av utmattningssyndrom, och de måste snabbt få hjälp för att kunna tillfriskna snabbare, visar en ny avhandling.

Har din kollega blivit mer lättirriterad, dragit sig undan och blivit tystare, eller plötsligt börjat göra mer fel i jobbet? Det kan vara signaler att ta på allvar.

– När en individ ändrar beteende på något sätt kan det vara ett tecken på stress och utmattning. Det kan då vara läge för chefen att ta ett samtal och fråga hur personen mår, säger Kristina Glise, överläkare vid Institutet för stressmedicin vid Göteborgs universitet.

Hon disputerade förra veckan med en avhandling om utmattningssyndrom, och konstaterar att problemet är vanligare än man kan tro. I en av delstudierna har 2 687 offentligt anställda i Västra Götalandsregionen fyllt i ett självskattningsformulär. Resultatet visar att var sjätte anger att de lider av utmattningssyndrom.

– Det är en hög siffra kan man tycka. Det är anmärkningsvärt att 16 procent av personer som faktiskt går till jobbet och arbetar uppfattar att de själva mår så dåligt att de sannolikt lider av utmattningssyndrom, säger Kristina Glise.

I studien medverkade främst anställda i sjukvården och hos Försäkringskassan. Kvinnor i offentlig sektor mår sämre än andra, enligt flera studier. Det kan påverka resultatet, men Kristina Glise säger att hon som läkare på Institutet för stressmedicin ser att problemet är stort även i den privata sektorn.

Att så många lider av stress och utmattning är inte bara en fråga om deras egen hälsa. De presterar också sämre på jobbet och riskerar långa sjukskrivningar.

– Det här är ett mycket stort problem både för individen, för arbetsgivarna och för samhället. Och det kostar hur mycket som helst, om man ska räkna på det.

Avhandlingen visar nämligen också att sjukdomsförloppen är väldigt långa. Av dem som behandlats på Institutet för stressmedicin hade många fortfarande allvarliga psykiska och fysiska symtom efter 18 månader, och vissa problem kanske aldrig försvinner.

– De kognitiva förmågorna är nedsatta mycket länge. Hur länge vet vi inte, det är nästa forskningsprojekt. Det handlar om förmågan till planering, utförande och simultankapacitet, vilket är oerhört viktigt i arbetslivet.

Det enda som, enligt avhandlingen, kan påverka längden för sjukdomsförloppet är hur snabbt den drabbade söker och får vård.

– Vi måste upptäcka det här i tid och hjälpa individerna med problemet. För många handlar det om överbelastning på jobbet, eller andra jobbrelaterade orsaker och då skulle ett samtal med chefen kunna vara det som gör skillnad.

Kristina Glise tycker också att företagshälsovården borde undersöka hur de anställda mår på arbetsplatser där det skett omorganisationer, där arbetsbelastningen är hög och där det kanske är stor omsättning på chefer.

– Företagshälsovården har ett viktigt uppdrag att screena där det kan finnas problem. Det behöver inte vara någon stor sak och det skulle kunna rädda många från år av lidande.

Om det inte är din kollega som blivit lättirriterad och slarvigare än vanligt, utan det snarare är dig själv du är orolig för, har Kristina Glise, ett råd att ge:

– Ta signalerna på allvar och gå till företagshälsovården eller vårdcentralen. Ofta orkar man inte bena ut problemen och ta tag i dem på egen hand utan man behöver hjälp, säger hon.
FOTNOT: Avhandlingen heter Utmattningssyndrom, identifikation, karakteristika och förlopp och Kristina Glise doktorerade vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.