Klassröstningen i EU-valet har märkts extra tydligt hos Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Där är det störst skillnad i stödet mellan låg- och högutbildade. klassrostning

Sedan början av 1990-talet har Sveriges Television genomfört vallokalsundersökningar (Valu), där det bland annat går att utläsa vilka de är som stödjer de olika partierna.  Det finns osäkerheter i undersökningen, men sett till utbildningsbakgrund var Socialdemokraterna det parti där skillnaderna i stödet var som störst.

Partiet fick ett stöd på 30 procent i gruppen lågutbildade medan stödet från gruppen högutbildade endast var 15 procent.

För Miljöpartiet var situationen den omvända. Där röstade endast 13 procent av de lågutbildade på partiet medan stödet från högutbildade uppgick till 24 procent.

Motsvarande siffror för Sverigedemokraterna och Folkpartiet var 10 och 7 procents stöd för lågutbildade och 4 och 12 procent bland gruppen högutbildade.

För partiet som skrällde mest i EU-valet, Feministiskt inititativ, var stödet bland lågutbildade 6 procent ochbland högutbildade 10 procent.

En tydlig trend, enligt Valu, är att det blåser vänstervindar i Sverige. Andelen som uppfattar sig som vänster har ökat från 41 procent vid valet 2009 till 48 procent i dag.

I vissa partier finns också ett tydligt könsmönster i röstandet. Främst för Miljöpartiet och Feministiskt inititativ är skillnaden mellan könen stort. De har ett starkt stöd bland kvinnliga väljare men svagare stöd från män.

I vallokalsundersökningen får väljarna även frågor om vilka ämnen de anser vara viktigast i valet. I årets EU-val hamnade dessa ämnen i topp:

1) Fred i Europa
2) Miljö
3) Demokrati i EU
4) Social välfärd
5) Jämställdhet
6) Sysselsättning
7) Matkvalité
8) Ekonomi
9) Energi och kärnkraft
10) Brottsbekämpning

Valu

Valu, Sveriges Televisions vallokalsundersökningar, har sedan 1991 genomfört intervjuer med väljare utanför vallokaler vid riksdagsval, EU-val och folkomröstningar.

En vallokalsundersökning innebär i korthet att utvalda väljare får besvara en enkät på 35–40 frågor utanför röstningslokaler över hela landet.

I årets undersökning deltog cirka 8 000 personer.