Arbetstagare som slår larm om ”allvarliga missförhållanden” på sitt jobb ska få starkare skydd, föreslås i en utredning till regeringen.

Lagen bör ändras så att så kallade visselblåsare ska kunna få skadestånd om de drabbas av repressalier av sin arbetsgivare på grund av att de slår larm.

På förslag är också ett lagkrav på arbetsgivare att se till att underlätta larm om den egna verksamheten.

Visselblåsares identitet ska också kunna skyddas.

Regeringens utredare Per Virdesten lämnade på tisdagen sitt slutbetänkande till arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M).

Arbetstagaren ska som huvudregel ha slagit larm internt först, men visselblåsandet omfattar också externa larm, till facklig organisation, medier eller myndigheter, till exempel. Den anställde ska också ”ha fog för att uppgifterna är riktiga”.

Arbetsmarknadens parter ska om möjligt kunna reglera det stärkta skyddet genom kollektivavtal.

Med ”allvarliga missförhållanden” avses förhållanden som kan medföra fängelsestraff ”eller därmed jämförliga missförhållanden”, skriver utredaren. Exempel på sådana missförhållanden är kränkningar av grundläggande fri- och rättigheter, att inte följa föreskrifter, korruption, livsfara, miljöskador med mera.

Det har saknats ett generellt skydd för arbetstagare som slår larm. Det är därför regeringen har tagit initiativ till den här utredningen. Det är första gången den här frågan utreds, säger Elisabeth Svantesson.

Hon ser larmen som viktiga för hela samhället. Man ska ”känna sig trygg i att inte råka ut för repressalier”, understryker hon.

Nu ska utredningen analyseras och beredas. När en proposition kan komma vill Svantesson inte sia om.

Flera fackliga organisationer anser att skyddet är otillräckligt. Det bör gälla alla missförhållanden, inte bara de allvarliga, anser såväl TCO som Saco, ST och Vision. De är också kritiska till att huvudregeln är att larma sin egen arbetsgivare i första hand, liksom till arbetsgivarnas förmåga att bygga upp rättssäkra interna larmsystem.

Att kräva ”allvarliga”, och inte alla, missförhållanden för att ge visselblåsare skydd kan göra att enskilda avstår från att slå larm, anser både TCO och Saco.

Saco tycker heller inte att det ska gå att avtala bort skydd för den som larmar.

– Skulle man lägga ribban lägre skulle det antagligen vara väldigt tvistdrivande, med en massa tvister om mer bagatellartade synpunkter. Det är den erfarenhet man har gjort i Norge, säger utredaren Per Virdesten.

Påföljden för en arbetsgivare är skadestånd på vanlig arbetsrättslig nivå. Det återstår att se om det är avskräckande nog, säger utredaren.

Att huvudregeln är att larma internt anser han är en rimlig avvägning mellan arbetstagarens och arbetsgivarens intressen.

– Vi har inte velat fjärma oss alltför mycket från arbetstagarens lojalitetsplikt som bygger på att man talar om för arbetsgivare om det är några missförhållanden. Men det är bara en huvudregel. Vid misstanke om repressalier från arbetsgivaren får man gå externt direkt eller om det råder väldigt allvarliga missförhållanden, akut fara eller så, säger Per Virdesten.