Det är väldigt svårt att säga nej till telefonförsäljare. Den oftast unga rösten i telefonen, tafatta försök att skapa kontakt:

”Hej Johanna, ringer jag och stör? Hur mår du? Har du hunnit vara ute i det vackra vädret?”

Den värsta varianten är väl när de glatt gratulerar en för att man ”vunnit” ett första tjusigt kristallglas i en serie som sedan ska levereras i ett par år till det resonabla priset av 397 kronor styck.

En bekant berättade en historia om säljare som får lära sig att ett ”nej” från kunden alltid ska tolkas som ett ”hej”.

Det är lätt att leva sig in i telefonsäljarnas situation. Första jobbet kanske, osäkra anställningsförhållanden, sura och otrevliga kunder. Att sälja en ibland omöjlig produkt – prenumeration på trosor eller samlartallrikar – vem vill ha det?

Och jag tycker så synd om dem. Så jag säger ofta ja till hopplösa produkter som jag inte är intresserad av.

Arbetet har granskat villkoren i telefonsäljarbranschen i det här numret.

Företaget Dote, som jobbar för Postkodlotteriet, har ett märkligt system kring medarbetarnas sjukskrivningar. Där betalas ingen sjuklön, alls. Men efter tredje dagen måste den anställda ändå lämna ett sjukintyg.

Postkodlotteriet uppger att de har en uppförandekod som ställer villkor på leverantörer – inte krav på kollektivavtal, men väl vettiga förhållanden.

Då borde lotteriet titta över sina avtal med telefonsäljbolagen.

Carl-Henric Grenholm är en spännande person som Göran Jacobsson intervjuat i veckans Arbetet. Han är professor i etik och ska delta med en rapport till LO:s nya lönebildningsmodell. Individuell lön sätts godtyckligt och Grenholm anser att den individuella lönesättningen bygger på en cynisk syn på människan som i grunden lat.

Missa inte vår stora genomgång av de olika partiernas syn på politiken inför EU-valet. Skillnaderna är betydligt större än du kanske tror.

Och glöm inte att rösta!