Verbalt ultravåld i stället för en klargörande EU-debatt, präglade ett av seminarierna i dag under Europadagen då den fria rörligheten var ett hett ämne.

Hätskt, underhållande men ganska obegripligt.

Det blev hårda tag då Moderaternas EU-parlamentariker Anna Maria Corazza Bildt mötte socialdemokraten Johan Danielsson, som utmålats som liberalernas fiende nummer ett av tankesmedjan Timbro. Johan Danielsson står på tionde plats på listan men stödjs av LO-facken i 6F samt Transport och hoppas att en krysskampanj ska ta honom till parlamentet.

Debattörerna pratade i munnen på varandra och tonläget var högt.

– Om du låter mig prata klart, var en mening som både Anna Maria Corazza Bildt och Johan Danielsson använde sig av.

Då villkoren för utstationerade arbetare togs upp hettade det till ytterligare.

– Han vet inte vad det handlar om, utbrast Anna Maria Corazza Bildt.

– Du kanske blir förvånad över att det finns människor utanför Europaparlamentet som håller koll på vad ni gör, replikerade Johan Danielsson.

Efteråt beskrev några i publiken debatten som rörig men även att det var ”krut” i den.

Efter den heta sammandrabbningen var det en debatt mellan förstanamnen för de åtta partierna som i dag är representerade i Europaparlamentet.

Även där blev den fria rörligheten en viktig fråga.

Enligt KD:s Lars Adaktusson är de problem som facken tagit upp med utstationering marginella.

– Det finns 6 000 utstationerade varje månad i Sverige, sa han.

Då Socialdemokraternas Marita Ulvskog talade om en växande tjänstehandel varnade hon för riskerna att lönerna pressas ned.

Tidigare på förmiddagen hölls ett annat seminarium som också handlade om EU:s rörlighet. Aftonbladets krönikör Katrine Kielos diskuterade med Svenska Dagbladets politiska chefredaktör Tove Lifvendahl och nationalekonomen Joakim Ruist.

Katrine Kielos, som bor i Storbritannien, berättade att frågan om den fria rörligheten är ännu hetare där inför valet. Det nationalistiska EU-kritiska partiet Ukip spås nå stora framgångar i EU-valet och debatten i landet handlar mycket om migranter som tar jobben samt faran med välfärdsturism.

– Samtidigt är siffrorna tydliga. Andelen EU-migranter som får bidrag är inte särskild stor, mellan 3 och 6 procent, vilket till och med är lägre än för britter. Men undersökningar visar att britterna tror att det är 25 procent som söker bidrag, säger Katrine Kielos.

Nationalistpartier i flera EU-länder hävdar att EU-migranterna kostar pengar.

– Men räknas skatteintäkter och bidrag ihop så blir det ett litet överskott, säger nationalekonomen Joakim Ruist från Handelshögskolan i Göteborg som räknat på vilka ekonomiska konsekvenser EU-migrationen haft för Sverige.

Enligt Tove Lifvendahl är rörligheten i Europa en realitet som man måste förhålla sig till, inte förbjuda.

– Att hindra människor att flytta är ett sektbeteende. Sätter man upp höga murar gräver folk sig under dem. Det är en fråga att hitta de vägar för rörlighet som funderar och minimerar risken att människor utnyttjas på felaktiga sätt. Det är ett gnetade av systemen som gäller, säger Tove Lifvendahl.