Klicka för större bild

Klicka för större bild

 

Har en enskild röst i EU-valet någon betydelse?
– Nej, inte varje röst men många bäckar små får en stor betydelse, säger en statsvetare.

Ett mantra i de flesta valrörelserna brukar vara att det är viktigare än någonsin att gå och rösta. Arbetet frågade juristen Jane Reichel, Uppsala universitet som specialiserat sig på Europarätt , hur det mottot står sig i detta val.

– Det står sig bra, säger hon. Min personliga uppfattning är att det just nu finns många partier som står långt ifrån de demokratiska idealen. Om många röstskolkar får dessa partier troligen ett stort genomslag.

Vårens EU-val har också större betydelse än det förra, 2009, i och med att Europaparlamentet har fått ökad makt efter att Lissa­bon­fördraget trätt i kraft. Detta innebar bland annat att parlamentet fick mer att säga till om i budgetfrågor och vid utnämningen av EU-kommissionens ordförande.

Vilken makt har då EU över oss i Sverige i dag?

Det finns inget enkelt svar på det. En ofta citerad undersökning från Sveriges Kommuner och Landsting som kom för fyra år sedan ger dock en antydan.

Efter att ha gått igenom protokoll i kommuner, landsting och regioner drog SKL slutsatsen att kring 60 procent av alla beslut som fattas på lokal nivå på något sätt påverkas av EU-beslut.

EU:s inflytande är dock olika stort inom olika områden. Mest att säga till om har unionen i frågor som rör tull, konkurrens, utrikeshandel, bevarande av havsmiljö samt frågor som rör euron. När det i stället kommer till arbetsmarknad begränsas möjligheten att stifta lagar. Unionen får exempelvis inte lägga sig i enskilda länders lönebildning.

– Men det innebär inte att EU:s inflytande inte är stort inom dessa områden. Unionen har stora möjligheter att påverka indirekt, säger Jane Reichel.

Så har till exempel gjorts då EU tillsammans med Internationella valutafonden (IMF) gett nödlån till Irland och Grekland, där kraven i praktiken var att lönerna skulle sänkas.

Ett problem i EU är att det ofta blir krockar mellan olika områden.

Den fria rörligheten, som är en av EU:s grundpelare, ska jämkas ihop med skrivningar som skyddar fackliga rättigheter.

När Lavaldomen kom ställde det till stora problem för de fackliga organisationerna. I kölvatten av den och ett antal andra EU-domar började vissa företag ”shoppa runt” i EU. Brevlådeföretag startades på Malta och anlitade polska byggjobbare som arbetade i Sverige. EU-kommission har gjort försök att täppa igen dess hål. Men enligt Europafacket och svenska fack är det en lång väg kvar för att stoppa vad de anser vara ­lönedumpning.

Ett krav som löntagarorganisationer och partier på vänsterkanten driver är att det ska införas ett socialt protokoll vars innebörd är att de sociala rättigheterna ska väga tyngre än den fria rörligheten. Det är dock svårt att få in en sådan förändring i EU:s fördrag, eftersom alla länder måste gå med på en fördragsförändring.

 

Läs också:

Vilka frågor vill du driva, Dan Gabrielsson?

EU:s bakgrund

Efter andra världskriget låg Europa sargat. Ur förödelsen väcktes tanken på en union som skulle stå som garant för fred. Den franska utrikesministern Robert Schuman arbetade tillsammans med fransmannen Jean Monnet fram en plan för att ena Europa.

Schumanplanen presenterades den 9 maj 1950. Den 9 maj kom senare att bli Europadagen. Två år senare, 1952, knöts sex länder samman, däribland Tyskland och Frankrike, i den så kallade kol- och stålunionen som senare utvecklades till EU.

1957 skrevs Romfördraget under och året efter bildades EG. Sam­arbetet utvecklades dock långsamt fram till 1987. Då började den europeiska enhetsakten gälla. I och med den blev det möjligt att fatta beslut med kvalificerad majoritet.

I november 1993 fördju­pades det politiska sam­arbetet då Maastricht­fördraget började gälla. EG övergick då till att bli Europeiska unionen – EU.

1995 gick Sverige med i unionen. 2002 införde flera EU-länder euron. 2009 trädde Lissabon­fördraget, som kan sägas vara den ”grundlag” som EU lutar sig på, i kraft.

I dag består EU av 28 medlems­länder, varav 18 har euron som valuta.

Den 25 maj röstar Sverige om vilka 20 svenska kandidater som ska skickas till Europa­parlamentet.

 

Källor: EU-upplysningen, EU