Bara fyra av tio arbetslösa får ersättning från a-kassan. Det är näst intill en halvering jämfört med 2006. Den minoritet som lyckas kvala in får allt mindre i ersättning från a-kassan. På fem år minskade ersättningsnivån från 70 till 43 procent av lönen 2011.

Det framgår av Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsrapport som presenterades i dag.

Allt fler är hänvisade till att ansöka om socialbidrag. Allra tydligast blir den här utvecklingen i fas 3. Fas 3-deltagare som inte är med i a-kassan får ingen ersättning alls. Deras antal ökar. I februari var 4 300 av 35 000 inskrivna utan ersättning.

– Vad de försörjer sig på vet vi inte. Sannolikt är de hänvisade till socialbidrag eller också blir de försörjda av anhöriga, säger LO-utredaren Linda Grape.

2012 kostade socialbidragen 10,8 miljarder. Arbetslöshet är numera den vanligaste orsaken till att folk ansöker om socialbidrag.

Bara i Göteborg har utgifterna för socialbidrag till människor med långvarigt behov av bistånd ökat med 78 procent på drygt sex år. I dag har knappt 10 000 hushåll i Göteborg fått socialbidrag i minst tio månader, gränsen för långvarigt beroende. Det är en nästan fördubbling på sex år.

– Kostnaderna för hushåll med långvarigt beroende ökade med 1,5 miljarder under åren 2010–2013, berättar Anders Nilsson, stadssekreterare för Socialdemokraterna i kommunstyrelsen i Göteborg.

Han pekar på tre förklaringar:

• Många utförsäkrade från Försäkringskassan tvingas ansöka socialbidrag när de skickas till Arbetsförmedlingen.

• Arbetslösheten, och särskilt långtidsarbetslösheten, har ökat.

• Allt färre har a-kassa och ersättningen från a-kassan har urholkats. Inte ens de som får den högsta ersättningen når upp till socialbidragsnormen.

Det sista är samma bild som Akademikerförbundet SSR, som organiserar socialsekreterarna, kom med i en rapport nyligen. 2014 är året när ersättningen från a-kassan till och med hamnar under socialbidragsnormen, enligt SSR-rapporten.

2007 chockhöjdes avgifterna till a-kassan. Resultat blev massflykt från a-kassorna. En halv miljon människor gick ur. Samma år, 2007, skärptes villkoren för att få ersättning från a-kassan.

De hårdare villkoren är förklaringen till att så få får ersättning från a-kassan i dag, enligt Arbetsförmedlingen, inte massflykten från a-kassorna. Även de som är inte med i a-kassan har rätt till en grundersättning vid arbetslöshet, så länge de uppfyller villkoren. Sedan 2007 har antalet människor med grundersättning nästan halverats.

De hårdare villkoren gör att folk blir utan ersättning – och då spelar det ingen roll om a-kassan blir obligatorisk.

– Det är fortfarande många som inte kvalificerar sig för a-kassan. Dagens villkor är tuffa. Det är problemet, konstaterar Linda Grape.

Ytterligare en följd av den dåliga a-kassan är en del arbetslösa hoppar över Arbetsförmedlingen. Det är grupper som ändå får ersättning från a-kassan. Därmed faller motivet för att skriva in sig bort. I stället söker de jobb själva.

– Man kan misstänka att ungdomar som just har lämnat högskolan inte kommer till Arbetsförmedlingen. I och med att studerandevillkoret togs bort skriver de inte in sig för att få a-kassa, säger Mats Wadman, Arbetsförmedlingens analyschef.

En följd av det här är att antalet övergångar till jobb minskar i Arbetsförmedlingens statistik, eftersom en stark grupp ställer sig vid sidan om systemet.