Därför kraschade tåget på Saltsjöbanan

Det dröjde över tre timmar innan tågstäderskan kunde skäras loss ur resterna av förarhytten. Räddningsarbetet försenades av att insatschefen fick motstridiga besked om kontaktledningen på olycksplatsen var strömförande eller inte.

I dag kom haverirapporten om den uppmärksammade tågolyckan i Saltsjöbaden i januari förra året. Statens haverikommission drar slutsatsen att tågoperatörer och räddningstjänster behöver samöva räddningsinsatser. Detta för att förhindra att samma sak händer igen.

Från början fick tågstäderskan skulden för olyckan. Nu slår Statens haverikommission fast att det inte var hennes fel.

Det enda hon gjorde var att följa sin arbetsinstruktion och stänga samtliga vagnsdörrar genom att trycka på en knapp i förarhytten. Det räckte för att tåget skulle åka iväg, accelerera till nästan 80 kilometer i timmen och krascha in i ett bostadshus i Saltsjöbaden.

Haverikommissions rapport är den senaste om tågolyckan. Flera utredningar är klara, men polisutredningen om arbetsmiljöbrott pågår fortfarande. Anne-Marie Helander, åklagare på riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, har tidigare sagt att hon räknar med att bli klar senast i sommar. Då kommer beskedet om någon på Arriva eller SL ska åtalas för olyckan.

Arriva tog över tågtrafiken på Saltsjöbanan från Veolia knappt ett halvår före olyckan.

– Vi skärpte våra säkerhetsrutiner omedelbart och har gjort det vi anser att vi kan göra för att förbättra säkerheten. Även SL har vidtagit ett antal åtgärder, säger Tomas Hedenius, kommunikationsdirektör på Arriva.

Arrivas utredning om tågolyckan är klar, men redovisas inte offentligt förrän förundersökningen är klar.

– Då kan vi vara öppnare. Jag har mycket att säga om det här, men jag vill inte uttala mig förrän åklagaren har sagt sitt, förklarar Tomas Hedenius.

Olyckan inträffade en vinternatt. Det var tre grader kallt och det fanns risk för att bromsarna skulle frysa fast när tåget stod stilla. Det finns en anläggning som ska förhindra att bromsarna fryser fast, men det hade inte fungerat på en månad.

Felet var anmält, men anmälan blev liggande. Det berodde på att det var oklart om Arriva eller SL (Storstockholms Lokaltrafik) hade ansvaret.

Tågrangeraren hade frilagt bromsarna i förarhytten. Enligt honom själv är detta en känd metod för att förhindra fastfrysning. Haverikommissionen slutsats är att det räckte med att städerskan tryckte på dörrknappen för att tåget skulle börja rulla.

Tåget skulle egentligen växlas in på ett stickspår, men växeln hade lagts så att tåget kom ut på huvudlinjen.

Haverikommissionen är kritisk till hur det gick till när Arriva tog över tågtrafiken på Saltsjöbanan från Veolia ett halvår före olyckan. Haverirapporten visar också att instruktionerna för växelns läge var otydliga. Rapporten kritiserar också det faktum att det inte fanns någon arbetsledare på plats nattetid.

Haverikommissionen kommer emellertid inte med några rekommendationer. Orsaken är att SL och Arriva redan har vidtagit flera åtgärder.