Viktor Karlsson står för tre av årets skyddsombudsstopp. Han är sopåkare och har bland annat sett till  att han och kollegerna slipper backa i ett bostads­område med dålig sikt. Foto: Michaela Hasanovic/UNT

Viktor Karlsson står för tre av årets skyddsombudsstopp. Han är sopåkare och har bland annat sett till att han och kollegerna slipper backa i ett bostads­område med dålig sikt. Foto: Michaela Hasanovic/UNT

Sopgubben Viktor Karlsson var ett av alla skyddsombud som stoppade farligt arbete förra året. Av de 94 skyddsombudsstoppen stod han för tre.

– Behövs det så lägger jag absolut skyddsstopp igen, säger han.

Gatorna i det gamla sommarstugeområdet i utkanten av Uppsala är smala. Sikten är dålig och på sina håll skyms den helt av utstickande grangrenar. Dessutom saknar flera gator vändplaner så sopbilarna var tvungna att backa tillbaka, som mest upp till 300 meter.

– Mardrömmen vore att köra på ett lekande barn som följer efter för att det tycker att det är spännande med sopbilen, säger Viktor Karlsson, skyddsombud för Transport på Ragn-Sells i Uppsala.

Att backningarna blivit vanligare samtidigt som sopgubbarna fått mer att göra har ökat den psykiska stressen så mycket att han i höstas lade två skyddsombudsstopp för sophämtningen i området.

Många kollegor tyckte att det var bra att han satte ner foten och sa ifrån. And­ra, som jobbat länge, tyckte mest det var onödigt. De hade ju alltid backat och klarat sig.sopgubbecitat

Arbetsgivaren reagerade till en början inte alls. Först efter några veckor kontaktade företaget Arbetsmiljöverket som kom och inspekterade. Då hävdes stoppen, men verket lade ett föreläggande om att problemen måste åtgärdas. Sedan dess får husägarna rulla ut sina sopkärl till en större väg där det finns vändplan.

– Vi kör inte på de där vägarna i dag, så visst gav stoppen effekt, säger Viktor Karlsson.

Förutom de två stoppen mot backning lade han också ett stopp på grund av en trasig kärlhiss förra året.

Avfallshantering kommer på fjärde plats över de näringsgrenar där flest skyddsombudsstopp anmäldes 2013.

En förklaring kan, enligt Viktor Karlsson, vara att företagen inte kan åtgärda problemen själva. De jobbar på entreprenad åt kommunala bolag, och det är oftast privata fastighetsägare som i slutändan måste åtgärda problemen. Då hjälper det inte om skyddsombuden diskuterar problem med sin arbetsgivare, som i andra branscher, utan det krävs ofta ingripande från myndigheten om det ska bli någon förändring.

Flest skyddsombudsstopp lades förra året inom vård och omsorg, följt av transportbranschen och offentlig förvaltning inklusive socialförsäkring (se tabell).

Att skyddsombudsstoppen ökat de senaste åren tror Viktor Karlsson beror på att arbetslivet blivit tuffare.

– Arbetsgivarna ska ju tjäna mer och mer pengar. Det blir mer och mer stress och då är det lätt att strunta i skyddsutrustning och sådant, säger han.

Själv tvekar han inte att ingripa om det behövs. Under sina fyra år som skyddsombud har han lagt sammanlagt fyra skyddsombudsstopp och han tror att han gjort mellan tio och femton 6:6a-anmälningar med begäran om att Arbetsmiljöverket ska meddela förelägganden eller förbud.

– Det är ganska många. Det borde vara lättare att få saker åtgärdade utan att anmäla, men tyvärr är det inte det, säger han.

 

Läs också:

Skyddsombuden säger ifrån