Bild:

Än så länge är den svenska EU-valdebatten ganska nyvaken. Om den följer mönstret i andra länder blir migrationen snart en het valfråga.

– I Storbritannien ser det ut att bli så i alla fall, säger statsvetaren Anna Michalski, Uppsala universitet, som följer den europeiska valdebatten.

Där har premiärminister David Cameron flera gånger krävt inskränkningar av den fria rörligheten inom EU.

Det är dock inte bara i Storbritannien som rörligheten är en stor fråga. I länder som Ungern och Tjeckien är den också uppe och i Frankrike vill Front national införa inskränkningar. I Ös­terrike och Sverige är det Frihetspartiet och Sverigedemokraterna som främst förespråkar minskad rörelsefrihet i EU.

Att EU:s rörlighet ser ut att blossa upp till en valfråga tror Anna Michalski bland annat beror på en ökad arbetskraftsmigration från östra till västra Europa – samtidigt som en ekonomisk kris har rasat.

– Det har blivit en kamp om resurser när välfärdssystemen krymps, säger Anna Michalski.

Enligt henne har EU-valet blivit allt viktigare.

– EU-parlamentet har fått mer makt och har blivit en fullödig politisk aktör inom EU. Dessutom fattas många viktiga beslut av unionen.

Det är omöjligt att ange någon exakt siffra på hur stor andel av besluten i Sverige som påverkas av EU, det beror nämligen på hur man räknar. Men när Sveriges Kommuner och Landsting 2009 gick igenom dagordningen i ett antal kommunfullmäktigen visade det sig att cirka 60 procent av punkterna påverkas av EU.

Utvecklingen är att gränsen mellan nationell politik och EU-politik håller på att suddas ut, vilket arbetsmarknadens parter märker tydligt.

– Sverige och de andra EU-länderna har vunnit mycket på den fria rörligheten. Öppna gränser och fri handel är viktigt för svenska företag. Vi vill utveckla rörligheten ytterligare och göra det enklare för människor från länder utanför EU att komma hit för att arbeta, säger Anders Edholm på Svenskt Näringsliv.

Mest oroande inför valet är enligt honom att talet om en ökad protektionism växer sig starkare i såväl Sverige som andra EU-länder.

Loa Brynjulfsdottir, LO:s internationella chef, säger att den största farhågan inför valet är att främlingsfientliga och högerextrema partier får stora framgångar och fler mandat i Europaparlamentet.

– I krisens spår har arbetslösheten, fattigdomen och orättvisorna ökat i Europa. Risken är uppenbar att populistiska och extremistiska krafter lockar när framtidstron sviktar, Loa Brynjulfsdottir.

Facket hoppas att ett nytt EU-parlament ska stoppa den åtstramningspolitik de anses förts under krisen.

– Viktigaste kravet vi har är att fackliga fri- och rättigheter ska väga tyngre än företagens fria rörlighet på den inre marknaden. Detta kräver att ett socialt protokoll införs i EU:s fördrag, säger Loa Brynjulfsdottir.