En Sifo-rapport beställd av Aftonbladet visar att en stor majoritet av väljarna vill stoppa vinstuttag ur skattefinansierad välfärd.
Det är logiskt utifrån den verklighet vi bevittnar.
I skattefinansierad, vinstsyftande verksamhet finns bara ett sätt att öka vinsten, och det är att skära ned i verksamheten. Eftersom företagen finansieras av skatt får de inte ta ut egna avgifter, inte höja några priser, inte ta ut någon egen skolavgift.
För ett skattefinansierat välfärdsföretag går det alltså inte att påverka inkomsterna.
Det enda sätter att öka vinsten blir därmed att i stället minska utgifterna, det vill säga att dra ned på verksamheten och låta en del av de skatter företagen håvar in gå till vinster i stället för till mat, sprutor, anställda, skolböcker och allt annat som verksamheten består av.
Och ju mer företagen kan skära ned på verksamhetens kostnader, desto mer av skattebetalarnas pengar kan tas ut i vinster.
Det är denna verklighet svenskarna har mött månad efter månad, år efter år, mandatperiod efter mandatperiod.
Redan för drygt tre år sedan löd en rubrik på Arbetets ledarsida ”Knäckebröd ökar vinsten”.
Artikeln handlar om ett privat daghem med vinstuttag där barnen fick knäckebröd och mjölk i stället för riktig mat. Syftet var att öka ägarens vinster.
För någon vecka sedan kunde Uppdrag Granskning återigen berätta om förskolebarn som fick knäckebröd i stället för riktig mat. Nu fick de inte ens mjölk utan fick nöja sig med vatten.
Det handlade om en annan förskola, i en annan del av landet, men samma struktur består; skär ned på verksamheten så ökar vinsten.
När verkligheten är så tydlig är det förvånande att så många politiker inte vill kännas vid mönstret, och skillnaden mellan väljarna och riksdagens politiker tycks nu avgrundsdjup, även på den borgerliga kanten.
Bland riksdagsmännen inom alliansen vill hela 93 procent tillåta fortsatta vinstuttag. Bara två procent vill stoppa vinstuttagen.
Bland alliansens väljare däremot har riksdagslinjen bara stöd av 30 procent. Resten stöder ett förbud (47 procent) eller tar inte ställning.
Alliansens riksdagsmän verkar tro att frågan på något sätt ska värka ut av sig själv. Bara skatteuttagen får bestå tillräckligt länge vänjer sig nog väljarna vid en sämre välfärd och vid att i stället ge sina skattepengar till riskkapitalister, verkan man resonera.
Men att tro att missförhållanden ska accepteras bara de pågår tillräckligt länge är dessbättre fel.
Här är det inte ens så att de pengar som sparas genom sämre verksamhet går tillbaka till skattebetalarna i form av sänkt skatt. Här förvandlas i stället nedskärningarna och skattepengarna till golfavgifter för företagsägarna.
Socialdemokraterna har å sin sida irrat sig in i ett flertal snåriga gränder och vill få det till att det främst handlar om bättre tillsyn.
Tack. Då kan alla se hur mycket de blir lurade på. Nästa fråga blir då vad som är rimligt? Att välfärdsföretagen ska få föra ut 40 miljarder eller 60 miljarder av våra skattepengar i stället för att investera dem i verksamheten?
Helst vill Socialdemokraterna dock slippa hela frågan genom att lämna över besluten till kommuner och landsting.
Sverigedemokraterna, till sist, har mycket tydligt hamnat på rak kollisionskurs med sina väljare.
Hela 61 procent av partiets väljare vill stoppa vinstuttagen. Till det kommer tio procent som inte tar klar ställning.
Men det är en åsikt som ingen SD-riksdagsman vill lyssna till, och ingen SD-riksdagsman vill stoppa vinstuttagen.
Det visar återigen att SD är det bästa alternativet för den som vill ha en fortsatt högerpolitik till stöd för att våra skattepengar ska få föras ut som vinster till Caymanöarna.
