Tingvalla-Bro fackförening har sin expedition i ett industriområde i Skoghall, som ligger utanför Karlstad. På bilden är det från vänster ombudsman Per-Olov Backlund, fackordföranden Anders Johansson och ombudsman Heléne Ahlström. Foto: Linn Malmén

Nära universitet i Örebro ska Botrygg uppföra drygt 100 lägenheter. Där är det skarpt läge för Tingvalla-Bros kollektivavtal. Alla byggnadsarbetare kommer från Rumänien.

– Jobbet är jättebra och vi tjänar mer än 15 000 kronor i månaden, säger en av dem.

Han är klädd i gult och arbetar på andra våningen. Han lägger på murbruk och svarar på frågor som vår tolk översätter. Han berättar att han jobbat två år i Sverige. Hela tiden åt Botrygg.

– När jag anställdes berättade chefen om facket – och han sa att det är frivilligt att vara med i facket i Sverige, säger mannen.

Han gick med i facket och nu dras fackavgiften och skatten från hans lön. Den rumänske byggnadsarbetaren berättar att han aldrig träffat någon från facket. Och det tycker han är bra eftersom det innebär att han inte haft några problem på jobbet.

Det är Tingvalla-Bro fackförening som har avtalet med Botrygg, och enligt facket är 170 rumäner anställda på företaget med i facket.

– Vi arbetar åtta timmar om dagen och fem dagar i veckan, säger han och skakar på huvudet när jag frågar om han arbetar mycket övertid.

Flera gånger säger han att han inte vill förlora jobbet på Botrygg. Jobbet är viktigt för honom.

Det börjar spraka i hans kommunikationsradio och samtidigt kommer en annan byggnadsarbetare och den rumänske lagbasen. Byggnadsarbetaren som berättat om sitt jobb försvinner in på byggarbetsplatsen, och en engelsktalande rumänsk byggnadsingenjör dyker upp och hänvisar oss till kontoret.

Botrygg och Tingvalla-Bro fackförening slöt avtalet för två år sedan. Varken facket eller företaget vill visa det. Facket hän­visar till beslut i sin egen styrelse och till att Botrygg inte vill att det ska offentliggöras. Botryggs företrädare svarar inte på mejl och tar inga telefonsamtal.

På byggkontoret i Örebro arbetar Merdad Moghtadai. Han är projektledare och berättar att bostäderna ska vara inflyttningsklara vid årsskiftet, och att huvuddelen av dem är studentlägenheter. Dessutom säger han att det är 18 rumänska byggnadsarbetare på bygget just nu, och 15 av dem är betongarbetare.

Projektledaren ringer efter lagbasen Emil Birleanu för att han ska kunna berätta om förhållandena för rumänerna. Han svarar både på engelska och rumänska.

Emil Birleanu är lagbas för de rumänska byggnadsarbetarna i Örebro. De bygger bostäder nära universitetet åt Botrygg. Det ska bli 112 lägenheter, var hälften studentlägenheter. Det här är första av fyra etapper i ett större bostadsbygge i stadsdelen Sörbyängen. Foto: Per Knutson

Emil Birleanu har varit anställd på Botrygg sedan 2011. Han tycker att samhället i Sverige fungerar – och att det är möjligt att leva ett bättre liv här än i Rumänien. Och han säger att som byggnadsarbetare hos Botrygg tjänar han tre gånger så mycket som hemma. När jag frågar vad han tjänar ingriper projektledaren och säger att han inte behöver svara: ”Det är en privatsak.” Emil Birleanu svarar att det är privat, men tillägger:

– Lönen ökar med tiden och vi har olika lön, men skillnaderna är inte så stora. Och de beror på att vi har olika kompetens och erfarenhet.

Inte heller facket vill berätta om lönerna på Botrygg. På fackkontoret i Skoghall i Värmland förklarar man att man inte för någon lönestatistik.

– Statistik på lönen är ganska ointressant. Det viktiga är om någon får för lite. Och så länge det inte är något brott mot kollektivavtalet är det inga problem, säger Per-Olov Backlund, ombudsman.

På Tingvalla-Bros fackexpedition i Skoghall arbetar också ombudsmannen Heléne Ahlström. När Arbetet besöker kontoret är även fackets ordförande Anders Johansson där.

Han har på telefon förklarat att kollektivavtalet kom till genom att facket hade ett grundavtal, skrev in de förändringar som företaget Botrygg ville ha – och sen var det klart. Dessutom sa han att avtalet i stort sett är som Byggnads avtal, förutom möjligen lite andra regler om arbetstiden.

Men på plats på expeditionen vill varken han eller ombudsmännen kännas vid några förändringar av de grundavtal som facket har.

När Arbetet frågar om de rumänska byggnadsarbetarna i Örebro har någon kontaktperson, någon klubbstyrelse eller facklig förtroendeman eller om någon är utsedd att ta emot medbestämmandeinformation är svaret genomgående nej. Fackledningen har inte telefonnummer till en enda av de rumänska byggnadsarbetarna i Örebro.

– All kontakt går genom företagets huvudkontor i Linköping. Det är likadant på alla Botryggs byggen, säger Heléne Ahlström.

Och ordföranden Anders Johansson förklarar att det är arbetsgivaren som sköter den fackliga informationen på arbetsplatserna.

När det blir tal om de lokala löneförhandlingarna utbryter stor förvirring om hur de går till.

– Vi har ingen avsikt att dumpa lönerna, säger Heléne Ahlström.

Anders Johansson säger dessutom:

– Vi har inget att göra med den individuella lönesättningen.

De kan inte påminna sig några konflikter mellan byggföretaget och fackets medlemmar på företaget. En del har ringt och frågat om uppsägningstiden.

– Det har varit förhållandevis väldigt lugnt, säger Heléne Ahlström.

Tingvalla-Bro fackförening

1 200 medlemmar och två ombudsmän

Tingvalla-Bro fackförening bildades 1995 och är en utbrytning från SAC Syndikalisterna.

Enligt egen uppgift har facket  1 200 medlemmar spridda över landet. Avgiften är 185 kronor i månaden. De flesta i facket är med i Alfa-kassan.

Botrygg är det största företaget som Tingvalla-Bro har avtal med. Facket har dessutom fem till tio avtal med mindre byggföretag och med ett livsmedelsföretag.

Ombudsman Heléne Ahlström säger att de främsta argumenten för Tingvalla-Bro fackförening är den låga avgiften, att det är lätt att få tag i någon av ombudsmännen – och att en del inte vill vara med i ett fack som kopplas ihop med Socialdemokraterna. 

Enligt henne handlar förhandlingarna ofta om att medlemmar inte får ut ersättningar för bland annat resor eller för arbetstidsförkortning, eller att de inte fått ut någon löneförhöjning på flera år. Utgångspunkt är ofta Byggnads avtal och Tingvalla-Bro ska se till att det följs.

Hon säger att Tingvalla-Bro fackförening bara kan tänka sig att skriva avtal med företag där en majoritet av de anställda är medlemmar i facket.

Tingvalla-Bro fackförening har de två senaste åren haft en taxerad inkomst på 0 kronor. Åren före var inkomsten några tusen kronor.

Med ett medlemsantal på 1 200 och en avgift på 185 kronor får organisationen in drygt 222 000 kronor varje månad. Varje år får facket in drygt 2,6 miljoner kronor i medlemsavgifter.

Ombudsman Heléne Ahlström tjänade 405 100 kronor 2012 och året innan var hennes deklarerade inkomst 357 900.

Ombudsman Per-Olov Backlund hade 2012 en deklarerad inkomst på 407 600 kronor och året innan tjänade han 379 900 kronor.