LO har inte bytt fot. Kravet på kollektivavtal för företag som tävlar om offentliga uppdrag kvarstår. Men lagstiftningen, lex Laval tillsammans med utstationeringsdirektivet gör det inte möjligt att kräva svenska villkor fullt ut. Det finns begräsningar som måste lyftas bort den politiska vägen.

Så beskriver Ingela Edlund, LO:s andre vice ordförande, federationens ståndpunkt i den fråga som vållade viss oenighet inom LO-styrelsen under gårdagen. Transports ordförande Lars Lindgren reserverade sig mot majoritetens beslut, som Arbetet berättat.

– För att klara svenska kollektivavtal behöver vi förändringar både av direktivet, men också av den svenska lagstiftning som alliansregeringen infört, säger Ingela Edlund.

Den strategiska diskussionen i LO-styrelsen handlade, enligt henne, främst om hur organisationen ska agera i förhållande till den sittande statliga utredningen där LO ingår i en referensgrupp. Men utåt vill ingen i LO-ledningen kommentera exakt vad federationen avser att säga till utredaren.

– Jag kan inte se att våra strategiska diskussioner är överraskande på något sätt. Men avsikten var och är inte att de ska bli publika, säger Ingela Edlund.

I sakfrågan understryker hon att LO-förbunden fortsatt är överens om att det tiopunktsprogram som presenterats tillsammans med Socialdemokraterna gäller.

Med en ny S-ledd regering i höst är det de tio punkterna för ordning och reda på svensk arbetsmarknad som gäller. Diskussionerna nu handlar om hur LO ska förhålla sig till utredningen. Utredaren överväger hur EU-direktiven ska införlivas i svensk lag eller svenskt regelverk.

Den svenska lagstiftningen, lex Laval, inskränker sedan 2010 fackens möjligheter att slåss för och genomdriva svenska villkor annat än på miniminivå vad gäller bland annat löner, arbetstider och semester.

– Med en ny regering ser vi framför oss förändringar som fullt ut möjliggör svenska avtalsvillkor för allt arbete på svensk arbetsmarknad, säger Ingela Edlund.