Schema för undersköterskor på ett äldreboende. Många jobbar ofrivillig deltid. Foto: Lars Hedelin

Schema för undersköterskor på ett äldreboende. Många jobbar ofrivillig deltid. Foto: Lars Hedelin

 

De undersysselsatta blir en allt större del av det outnyttjade arbetskraftsutbudet. Att inte få arbeta så mycket som man vill och kan göra var förr ett kvinnoproblem, men nu är det nästan lika vanligt bland män.

Det ökade antalet arbetslösa står i fokus när oppositionen kritiserar regeringens politik. Alliansen brukar svara med att antalet sysselsatta också har ökat sedan regeringsskiftet 2004.

Men som sysselsatt räknas även den som har arbetat så lite som en timme den undersökta veckan – så är måttet konstruerat i SCB:s arbetskraftsundersökningar, AKU. I en temarapport som publiceras i dag, tisdag, fördjupar SCB bilden med en beskrivning av hela det outnyttjade arbetskraftsutbudet i Sverige.

De outnyttjade resurserna på arbetsmarknaden består förstås främst av de arbetslösa, men till det kommer ytterligare två grupper. Dels de undersysselsatta, alltså personer som har jobb men kan och vill arbeta mer. Dels de latent arbetssökande, alltså personer som vill och kan ta arbete men inte har brytt sig om att söka jobb den undersökta perioden, till exempel därför att de studerar.

Det outnyttjade arbetskraftsutbudet bestod förra året av 885 000 personer i åldrarna 15 – 74 år. Tillsammans hade de ett outnyttjat utbud av arbetskraft på i snitt 21,2 miljoner timmar per vecka.

De undersysselsatta stod för nästan 20 procent av dessa timmar, en andel som har ökat under 2000-talet. Antalet undersysselsatta personer var 2013 totalt 331 000. Det betyder att sju procent av alla sysselsatta jobbade mindre än de vill och kan. I snitt arbetade de undersysselsatta 26,3 timmar i veckan, fastän de skulle vilja arbeta 39 timmar.

Undersysselsättning har länge betraktats som ett kvinnoproblem. Det är det fortfarande. SCB:s analys av det outnyttjade arbetskraftsutbudet 2001 – 2013 visar att antalet sysselsatta kvinnor som inte får arbeta så mycket som de vill är i stort sett konstant, trots ansträngningar från fack och arbetsgivare i kvinnodominerade branscher att minska det ofrivilliga deltidsarbetet.

Men under perioden har dessutom undersysselsättningen bland män ökat stadigt. 2001 var 80 000 män undersysselsatta, 2013 hade antalet vuxit till 150 000.

– Den största förändringen har skett efter finanskrisen, säger Cecilia Karlsson vid SCB. Men vi har i denna rapport inte undersökt i vilka branscher de undersysselsatta männen finns.

Totalt finns omkring 250 000 personer fler i det outnyttjade arbetskraftsutbudet i dag än 2001. Det är delvis en effekt av att befolkningen har vuxit. Men framför allt har finanskrisen satt spår i form av fler arbetslösa – och undersysselsatta.