Ombudsmannen: Han såg avskedet som en dödsdom
Roger Fält är ombudsman på Vision. Han berättar hur socialsekreteraren behandlades av sin arbetsgivare, Krokoms kommun. Foto: Mats Andersson
Roger Fält är ombudsman på Vision. Han berättar hur socialsekreteraren behandlades av sin arbetsgivare,
Krokoms kommun. Foto: Mats Andersson
Socialsekreteraren Lars Persson tog sitt liv på grund av mobbning på jobbet. Här berättar hans fackliga ombudsman.
Kalldusch på kalldusch. Ombudsmannen Roger Fält berättar om Lars Perssons sista tid på jobbet.
Själv var han på väg till förhandling om arbetsgivarens avskedande av Lars när han fick dödsbudet. Ett avskedande som Lars såg som ”en dödsdom”.
Den 10 juni är Roger Fält, ombudsman på fackförbundet Vision, på väg till förhandling i jämtländska Krokoms kommun. Förhandlingen ska handla om att kommunen valt att ta till det hårdaste verktyg en arbetsgivare har: att avskeda socialsekreteraren Lars Persson med 27 år i yrket.
På vägen ringer telefonen. Det är Maria Persson, Lars fru, som ringer. Dagen efter är det tänkt att en av deras döttrar ska ta studenten. Hon berättar att Lars tagit livet av sig.
– Lars var helt förtvivlad inför den här överläggningen. Jag hade beskrivit flera olika scenarier hur vi skulle gå vidare. Men han såg i princip avskedandet som en dödsdom, berättar Roger Fält.
Han tycker att det är bra att självmordet blir rättsligt utrett. Men säger också att åren som gått har varit en tuff tid för de närmaste kollegerna.
Det är ju Lars Perssons kolleger som i en skrivelse våren 2010 vänder sig till arbetsgivaren för att de tycker att Lars far illa. Det handlar särskilt om en gruppchef som börjat året innan. Enligt kollegerna mobbar hon Lars Persson och använder sig av härskartekniker.
Skrivelsen leder till att social- och enhetschefen ska utreda om det handlar om mobbning. En av dem genomför en mobbningsutredning, baserad på samtal med gruppchefen och med Lars. Utredningen kommer fram till att det inte handlar om mobbning, utan om normala samarbetsproblem. Det görs inga omplaceringsutredningar. Lars Persson får träffa en psykolog på företagshälsovården.
När Lars blir inkallad till samtal med arbetsgivaren tror han, och hans lokala fackliga ombud, att det ska handla om mobbningsutredningen och arbetsmiljön på hans enhet.
I stället blir han varnad för att inte sköter jobbet.
– Från och med då blir det bara kalldusch på kalldusch för Lars, säger Roger Fält.
Lars skriver till sin arbetsgivare och ber om nåd att få stanna och jobba, med vad som helst. Under rättegången säger den chef som genomförde utredningen, och som i onsdags dömdes för vållande till annans död, att det var första och sista gången han gör en mobbningsutredning. Och att han aldrig tidigare gjort något liknande. Och att han aldrig mått så dåligt.
– Arbetsgivaren borde redan från början gjort det till en arbetsmiljöfråga. Och genomfört en riktig mobbningsutredning med flera inblandade. Allt blev väldigt hoppigt och oklart, vilket var väldigt tufft för Lars, säger Roger Fält.
Att en människa försöker ta, eller till och med tar, sitt eget liv är tyngst för de närmaste. Samtidigt berörs fler om personen haft en arbetsplats att gå till. Forskning visar att självmord ”smittar” mer på jobbet än i familjen. Arbetskamrater kan under lång tid efter ett självmord känna att de har bidragit, eller borde ha förhindrat det. Chefer kan känna att de borde haft bättre kontakt med den anställde och ifrågasätta sig själva som ledare.
Att det är enhetschefen och socialchefen i Krokoms kommun som ställts inför rätta, och inte gruppchefen som anklagas för mobbningen, beror på att hon inte hade något arbetsmiljöansvar delegerat till sig. Hon blev dock polisanmäld. Hon har slutat i kommunen. Socialchefen jobbar kvar, liksom enhetschefen, men han är sedan länge sjukskriven.
Krokoms kommun anlitar i dag företagshälsovården om en mobbningsutredning ska göras. Helene Wikner, som var Lars Perssons lokala fackombud på kommunen, vill inte längre kommentera det som hänt.
– Kort kan jag bara säga att det har blivit bättre, och att vi ständigt jobbar vidare med systematiskt arbetsmiljöarbete. Men jag måste gå vidare nu. Det tar aldrig slut annars. Det måste få ett slut. För mig och alla andra. Vi måste få må bättre.
Läs också:
