EU-länder förlorar inflytande i kristider

I vissa euroländer har de folkvalda församlingarna fått sin politiska makt beskuren. I andra har parlamenten fått mer makt.

Den ekonomiska krisen har påverkat parlamenten i euroländerna på olika sätt.

– I Grekland, Irland, Portugal, Spanien och Cypern har de nationella parlamenten fått ett mindre inflytande, säger den österrikiske forskaren Katrin Auel.

Tillsammans med kollegan Oliver Höing har hon skrivit en rapport för Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps). Där analyserar de hur de politiska församlingarnas makt förändrats under eurokrisen.

Att parlamentens makt har minskat i vissa länder beror på att dessa länder påverkats mycket av den ekonomiska krisen. EU-lagar som sex- och tvåpacken, som reglerar hur länderna får sköta sin budget, har minskat euroländernas politiska handlingsutrymme. Genom att ansluta sig till tillväxtpakten samt Europeiska stabilitetsmekaniskmen (ESM) och föregångaren EFSF – en EU-institution som ger stöd till krisdrabbade nationer – har ett mellanstatligt fördrag skapats. Det drar också gränser för vilka beslut politikerna får fatta.

De länder som fått nödlån har tvingats gå med på att sänka pensioner, löner och dra ned i välfärdssystemen. Och det har inte alltid varit förenligt med den politik som parlamenten i landet velat föra.

– Risken är att det håller på att skapas en andra klassens parlament i vissa EU-länder, säger Katrin Auel.

Utvecklingen är dock inte densamma i alla euroländer. I vissa har parlamenten fått ett ökat inflytande.

– Så är det till exempel i Tyskland där bundestag fått mer makt, säger hon.

Det beror bland annat på att konstitutionsdomstolen har möjlighet att överpröva den tyska regeringens beslut om att utfärda lånegarantier. Den tyska regeringen måste därför göra upp med parlamentet.

Även i Österrike, Finland och Nederländerna har de nationella parlamenten fått ett större inflytande, enligt Katrin Auel.

Ändå sedan Maastrichtfördraget på 1990-talet har frågan om ifall de nationella parlamenten förlorat inflytande till EU varit aktuell. I det fördraget tog inte nationalstaternas status upp. Då Lissabonfördraget trädde i kraft, 2009, var  en tanke att öka makten för ländernas folkvalda församlingar. Utfallet har varierat. Krisen har, enligt Siepsrapporten, dock rullat tillbaka utvecklingen i vissa länder.

Enligt forskarna har Europeiska rådet, där medlemsländernas regeringar ingår, fått en växande makt under krisen.

FOTNOT: Rapporten från Sieps heter Scrutiny in challenging times, ungefär: En granskning i förändringstider.