Det demografiska problemet som klänningsdesign: Cecilia Berlin visar hur de unga är för få för att ersätta alla äldre som går i pension. Foto: Björn Larsson Rosvall

Det demografiska problemet som klänningsdesign: Cecilia Berlin visar hur de unga är för få för att ersätta alla äldre som går i pension. Foto: Björn Larsson Rosvall

Det var kombinationen av teknik och design som lockade forskaren Cecilia Berlin till ­Chalmers. Med kunskaper från dansen och jiujitsun ska hon nu ­förmå bil- och gruvindustrin att satsa långsiktigt.

Cecilia Berlin slår ut med armarna och visar upp sin svarta klänning. Silverglänsande staplar är fastsydda på framsidan. De beskriver storleken på olika åldersgrupper.

– Min klänning visar populationen enligt statistik från Eurostat. Den visar hela det demografiska problemet, säger hon.

På höger arm finns texten ”yngre” och på den vänstra ”äldre”. Hon pekar och förklarar:

– Här finns ett gap som måste fyllas efter dem som går i pension, men det finns inte tillräckligt många unga för att ersätta de äldre.

ceciliaberlinlitenCecilia Berlin är forskarassistent på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Med klänningen på sig deltog hon strax före jul i Forskar-grand prix, ett slags svenskt mästerskap för forskare.

Tävlingen går ut på att från scenen och på bara några minuter beskriva sin forskning på ett både pedagogiskt och inspirerande sätt. Cecilia Berlin vann Göteborgsuttagningen med sin föreställning om social hållbarhet och hur Europas industri ska klara försörjningen av arbetskraft. I riksfinalen i Stockholm vann en annan forskare. (Där röstade expertjuryn och publiken på en rockklubb tillsammans fram läkaren Andreas Ohlin, som forskar om små barn och deras infektioner, till förstaplatsen.)

Cecilia Berlin viker in vänster arm – och på klänningens baksida finns ett stort timglas. Det visar att de äldre har fått påfyllning i sitt timglas.

– För industrin finns två sätt att skaffa sig tillräckligt med arbetskraft. Det är dels att göra det möjligt och drägligt för de äldre att stanna kvar längre, dels att göra jobben attraktiva för unga.

För henne själv har steget varit stort från ungdomsdrömmen att bli dansare till forskning på en teknisk högskola. En ny utbildning i teknisk design fick henne att söka sig till Chalmers – och det var kombinationen av teknik och det konstnärliga som lockade.

– Med teknik och design kan jag koncentrera mig på människan och att anpassa tekniken till människan. Som regel är det ju inte fel på användaren. Och det handlar om att förstå nuläget för att kunna gå vidare, säger hon.

Cecilia Berlins doktorsavhandling handlar om ergonomi. I det forskningsarbetet hade hon nytta av dansen, som lärt henne om muskler och kraftöverföring.

Jiujitsu har också bidragit till hennes kunnande om ergonomi. Från kampsportandet har hon tagit med sig att man inte kan arbeta i till exempel handens ytterlägen – utan att handleden ska vara rak för att ge mest kraft och precision. Och om något eller någon ska lyftas eller fällas gäller det att ha tyngdpunkten nära sig själv.

– Med vriden eller böjd ryggrad har man inte så stor styrka, och man riskerar samtidigt att skada sig.

Vid sidan av forskningen undervisar Cecilia Berlin på Chalmers, och hon skriver en lärobok i ergonomi. Syftet med den är att förbättra ergonomin – helt enkelt att anpassa arbetet och arbetsmiljön till människornas förutsättningar – i tillverkande företag.

– I undervisningen går det ut på att mina studenter ska fatta att kroppen är värdefull och viktig att ta hand om.

Hennes forskning handlar om social hållbarhet och att skapa förutsättningar för ett gott liv i industrin utan att skada framtida generationer. Forskningsområdet är nytt och än så länge går det i stor utsträckning ut på att beskriva läget och problemen.

Med enkäter försöker hon ta reda på vilka förväntningar företagsledningar har och vad de tror att deras anställda behöver för att göra ett bra jobb. Forskningen är inriktad på bland annat bil- och gruvindustrin samt kemisk processindustri.

Siktet är inställt på långsiktiga industrisatsningar i motsättning till kvartalstänkande, snabba klipp och prestigetänkande. Cecilia Berlin argumenterar för att Europa ska återindustrialiseras. Enligt henne har det visat sig att det är klokt att ha produktionen nära kunderna.

– Och för de anställda handlar gott arbete om prestation och välmående. Min modell fungerar bäst när förutsättningarna för arbetarna är så bra som möjligt.

Hon säger att en viktig del är inflytande för de anställda – och förklarar att de som inte har inflytande inte heller kan vara innovativa. De anställdas förmåga att tänka nytt behövs för företagens konkurrenskraft.

– Anställda som inte vill vara kvar på jobbet bidrar inte med några som helst innovationer.

Men det demografiska problemet är ju att många äldre snart går i pension och att de unga som kan ersätta dem är få.

Det vill hon råda bot på genom att visa de äldre uppskattning och visa att de kan göra nytta. Dessutom handlar det om att anpassa jobben så att äldre klarar arbetet även om synen har försämrats eller de kanske inte orkar arbeta så snabbt.

När det gäller att locka unga till industrin tänker sig Cecilia Berlin både att skapa intresse för industrijobben tidigt och att anpassa arbetena så att de anställda tycker jobbet ger ett bra liv med intressanta och stimulerande arbetsuppgifter. Hon tar sig själv som exempel.

– Jag sögs in i tekniken genom designen. Och jag hoppas att vem som helst ska kunna jobba i en fabrik, säger hon.

Cecilia Berlin

Ålder: 34 år
Yrke: Teknisk doktor i produktionsergo­nomi. Forskarassistent på institutionen för produkt- och produktionsutveckling på Chalmers tekniska högskola i Göteborg.
Född: i Mölndal, bor i Göteborg.
Intressen: Har alltid dansat och ritat och målat. Att sy kom in sent i livet. Tittar gärna på Roller derby (lagsport på rull­skridskor).
Senaste film: American hustle (amerikansk dramakomedi i 70-talsmiljö).
Senaste semester: Var nyligen i Los Angeles.