Klicka för större bild

Klicka för större bild

 

Efter flera års kris är arbetslösheten bland unga i ­Europa ­fortfarande skyhög. Många flyr till andra länder för jobb. Andra ser sina ­utbildningar vittra bort. FN-organet ILO varnar för en förlorad generation.

Krisen mal på. Under flera år har arbetslösheten bland unga legat på rekordnivåer.

Förra veckan kom ny statistik som visar att inget har hänt. I december förra året var den lika hög som året innan. Enligt Eurostat var 23,2 procent – eller 5,5 miljon européer mellan 15 och 24 år – registrerade som arbetslösa.

I Grekland är det värst. Där är sex av tio unga arbetslösa. I Spanien är siffrorna nästan lika stora.

Detta är nivåer som får FN-organet ILO:s generaldirektör att tala om en förlorad generation. Utbildningar som vittrar bort, ökade sjuktal och en växande informell ekonomi där inbetalningar till pensionen uteblir.

malinjunestav– De unga som inte får jobb riskerar att hamna i ett långvarigt utanförskap, förklarar Malin Junestav, ekonomisk historiker som numera är analytiker på Försäkringskassan.

Inte minst visar den svenska historien vad som kan hända. Efter 1990-talskrisen blev konsekvenserna allvarliga även på lång sikt för de 18- och 19-åringar som då inte lyckades hitta ett jobb efter skolan. De löpte betydligt större risk att bli arbetslösa de följande tio åren, enligt IFAU-rapporten Har ungdomsarbetslöshet långsiktiga konsekvenser?

I många länder i Sydeuropa som i dag stramar åt sina budgetar är situationen allvarligare än under den svenska 90-talskrisen. Där har inte utbildningssystemet eller myndigheterna samma möjlighet att ta hand om dem som förlorar jobben.

– Redan före krisen var samhälls­institutionerna i Grekland svaga, men nu har det blivit mycket värre, säger Malin Junestav.

Under våren lär de ungas roll på den europeiska arbetsmarknaden bli en het politisk fråga. Det är tacksam ammunition att ta till i valstriden då vi i maj ska rösta fram ett nytt EU-parlament.

För svensk del går det att peka på att var femte person mellan 15 och 24 – nästan 23 procent – är arbetslös. Det är ungefär lika hög andel som i Litauen, Slovenien och Rumänien. Det finns också anledning att fundera över varför ungdomsarbetslösheten i Sverige är tio procentenheter högre än i Danmark.

Men att göra internationella jämförelser är ofta svårt. Det är lätt att dra förhastade slutsatser.

evauddensonnegard– Det finns en massa konstigheter med statistiken för ungdomsarbetslöshet, säger Eva Uddén Sonnegård.

Hon var tidigare statssekreterare åt den moderata arbetsmarknadsministern Sven Otto Littorin, men arbetar nu med internationella jämförelser i Paris där hon ingår i Sveriges OECD-delegation.

En sak som gör det svårt att jämföra olika länder är att arbetsmarknaden och utbildningssystemen ser så olika ut. I Tyskland och Danmark är det till exempel vanligare med yrkesutbildningar än i Sverige. Och medan Eurostat räknar de studenter som går yrkesutbildningar som fullt sysselsatta, räknas andra heltidsstudenter som arbetslösa ifall de söker ett sommarjobb. Det gör att länder med stor andel yrkesutbildning hamnar lägre i ungdomsarbetslöshetsstatistiken.

– Det är en del av förklaringen till skillnaderna mellan Sverige och Danmark, säger Anders Forslund, professor på statliga Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).

– Det är ett trubbigt mått att tala om ungdomsarbetslöshet när det som många i själva verket försöker beskriva är social misär.

Bland internationella arbetsmarknadsexperter växer därför ett nytt begrepp fram. Ordet är neet (en förkortning av engelska ”neither in employment nor education or training”) och beskriver de unga som varken arbetar, studerar eller gör praktik.

Neetsen bor ofta i utsatta områden, har låg utbildning och knappt någon kontakt med myndigheterna. I Sverige tillhörde 7,8 procent av de unga denna grupp under förrförra året, enligt Eurostat. I Danmark var motsvarande siffra 6,6 procent och i Italien var den 21,1 procent.

 

Läs också:

Så här vill vi minska arbetslösheten bland Europas unga
Europafacket, Business Europe, Moderaterna och Socialdemokraterna svarar

Italien: Varannan ung går utan jobb
Valentina Predieri och Antonino Guarneri berättar om sin situation

EU-valet

Den 25 maj röstar Sverige fram sina kandidater till EU-parlamentet. Sverige har i dag tjugo ledamöter, varav nio är kvinnor.

I dag sitter 766 ledamöter från EU:s 28 länder i parlamentet. Efter valet minskar antalet ledamöter till 751.

Majoriteten i EU-parlamentet är sedan 15 år tillbaka konservativ.

Partierna från de olika länderna arbetar tillsammans i grupper. Gruppen för Europeiska folkpartiet (EPP) är störst. I den ingår bland annat svenska moderaterna. Socialdemokraternas Gruppen för progressiva förbundet (S&D) är näst störst. Andra grupper är liberala partiernas ALDE, Gröna/EFA och vänster­gruppen GUE/NGL.

Källa: EU-parlamentet