Nu vet vi äntligen skillnaden mellan liberal och moderat feminism!
På SvD Brännpunkt debatteras feministisk strategi mellan Johanna Möllerström och Carolin Dahlman på den liberala sidan och riksdagsledamoten Jessica Rosencrantz hos moderaterna.
Möllerström och Dahlman hävdar att politiker ska hålla sig utanför. De förlitar sig på individen.
Jämställdhet mellan könen uppnås enligt dem främst genom samtal i vardagen, en linje de tidigare har pläderat för i boken ”Frihet och feminism” (Timbro).
Jessica Rosencrantz å sin sida hävdar att det vill till politiska lösningar för att någonting ska hända.
Hon lyfter fram ”feministiska” lösningar som städhjälp och läxhjälp vilka ”har löst livspusslet för många kvinnor”.
Hon passar också på att upprepa myten om att regeringens reformer har skapat fler kvinnliga företagare.
Det är intressant att följa en debatt som så ihärdigt lyckas undvika maktstrukturernas kärna, det vill säga regler, rekommendationer och lagar som makten har skapat.
För att kunna förändra dessa strukturer, som ändrade regler runt föräldrapenning, jämställda regler för bedömning av arbetsskador, rätt till heltid och en jämställd värdering av yrken, får vi uppenbart leta någon annanstans än hos liberaler och moderater.
