Så kan en fackligt aktiv nå chefspositioner

SIDBYTE del 2.
Att vara fackligt aktiv innebär ett stort engagemang, visioner och en strävan att förbättra.
Att vara chef innebär – samma sak? Det fackliga engagemanget kan vara en merit för chefsjobb. Men också ses som negativt. Några faktorer är avgörande. 

 

1. Se till att få medlemmarna med dig

En framgångsrik chef får med sig personalen. Precis som den fackliga ledaren.

– Att fackliga rekryteras till chefsjobb händer inte alldeles sällan, säger Hotell- och restaurangfackets vice ordförande Therese Guovelin.

Berit Müllerström, chef på Kommunals organisationsutvecklingsenhet, är inne på samma spår:

– Bra ledare blir bra chefer, så ser jag det, säger hon.

Om inte facket låter driftiga förtroendevalda gå vidare, tar ofta arbetsgivaren initiativet och erbjuder någon form av chefsjobb, säger hon.

 

2. Visa att du har visioner & drivkraft

En tydlig vision om vad som ska uppnås. Vilja att åstadkomma resultat. Mod att ställa krav. Det råkar vara Ledarnas syn på vad som utmärker en bra ledare, men visst skulle det också kunna vara fackets?

– En person som är intresserad av att ta ansvar, inte bara göra sitt utan se till helheten, vinner förtroende såväl inom facket som hos arbetsgivare, säger ledarnas ordförande Annika Elias.

– Chef är jag egentligen väldigt lite. Den stora rollen är att axla mitt ledarskap, få med mig medarbetare, entusiasmera, delegera och lita på dem, säger Berit Müllerström på Kommunal.

– Om du bara vill förvalta och låta saker bestå, då passar du varken som ledare eller chef. Men som chef måste du också på ett annat sätt våga ta tag i de problem som finns. Som facklig tar du oftast beslut i grupp, som chef står du ensam, säger hon.

För den fackliga som blir chef gäller det att tänka över sin nya roll, och ett förändrat förhållande är oundvikligt, tror Therese Guovelin. Som chef får man tillgång till ny information som man måste behålla för sig själv.

– Och man får inte bli ledsen om man inte blir bjuden på fester, fika eller afterwork. Det gäller att kunna ha ett mer professionellt förhållande, säger hon.

 

3. Sköt förhandlingarna respektfullt

Är ett fackligt ledarskap meriterande? Det beror alldeles på, enligt Ledarnas ordförande Annika Elias. Konflikter uppstår alltid, men den avgörande frågan är hur den fackliga har hanterat dem.

– Har du skött det på ett bra sätt och haft respektfulla samtal är det meriterande. Men har det gått överstyr är det förstås inte det.

Arbetslivsforskaren Lennart Svensson vid Linköpings universitet, som har studerat utvecklingsarbete i organisationer, säger att där samverkan är väl etablerad – som i byggbranschen och i offentlig verksamhet, men inte i till exempel restaurangbranschen – brukar cheferna se kompetensen hos fackligt aktiva medarbetare.

Det hållbara utvecklingsarbetet är en triangel med tre viktiga hörn, anser han: styrning, stöd och störning. Störningen är en förutsättning för innovationer och för att möta framtidens icke kända krav. Där har facket en viktig roll i att ställa kritiska frågor och inte ta färdiga lösningar för givna. I organisationer där detta fungerar, tar också ledningen bättre vara på kompetensen hos de fackligt aktiva, säger han.

Inom hotell- och restaurangbranschen uppger en stor andel av de fackligt förtroendevalda att blivit trakasserade eller diskriminerade i sin roll, till exempel genom utebliven befordran.

Ledarnas ordförande Annika Elias säger att det kan finnas en komplikation i att förtroendevalda som blir chefer ser saker från ett annat håll.

– Men det kan också underlätta, säger hon.

Som chefsrekryterare på Poolia skulle Lena Kredell Isaxon inte ”diskvalificera fackliga kandidater”, utan ta upp frågan till diskussion. Generellt är engagemang positivt, men synen på fackligt engagemang är kluvet.

– Personen kan ju ha ett driv i sina fackliga frågor även i fel forum. Även om man inte gör det så öppet kan det spilla över på andra situationer. Man måste fråga sig varför personen är engagerad, för att förstå om det är något negativt, säger hon.

 

4. Dra nytta av fackliga utbildningar

Förtroendevalda har ofta utbildning i till exempel arbetsrätt och arbetsmiljö, som är värdefull också på arbetsgivarsidan.

– Har vi bra, utbildade förtroendevalda så får vi också bra chefer, säger Berit Müllerström, som inte tycker att facket ska sörja om medarbetare värvas över till andra sidan.

Unionen erbjuder kurser och utbildningar för chefer.

– Vi ställer oss frågan, hur kan vi kompetensutveckla chefer så att det blir en bra dialog och våra medlemmar får ett bra arbetsklimat och arbetsmiljö? säger förbundets coach Caroline Wiklund.

 

5. Du blir oftare påtänkt om du är man

Sophie Linghag forskar om kön, organisation och ledarskap. I en studie av en intern chefsutbildning (som hade ett tydligt jämställdhetssyfte) märkte hon skillnader i hur företaget såg på män och kvinnor.

Hos männen sågs en obegränsad potential. Med träning och mognad och genom att landa i sig själva skulle de kunna bli bra chefer på alla nivåer så småningom.

Kvinnorna ansågs däremot ha en begränsad potential. De bedömdes utifrån uppvisade prestationer och var bara tilltänkta till chefskap i första linjen.

Medan männen möttes av förväntningar om karriär, fanns det för kvinnorna bara förhoppningar, vilket påverkade deras handlingskraft.

Den fackliga biten har hon inte tittat på. Men det vore intressant att studera hur personer tränas i olika roller inom facket, säger hon. Vika känner sig sedda? Vilken bekräftelse ges? Vilket stöd får personerna för att se betydelsen av sitt arbete, och för att också lyfta fram sitt arbete som en merit?

Hon har studerat företagskulturen i mansdominerad industri (där också kvinnors minoritetsposition spelar in). Där visade det sig att kvinnor inte fick gehör för sin kritik, att kritiska kvinnor omtalades som gnälliga, problemskapande, jobbiga. Att det behövdes att en man röt i för att få till en förändring.

Den stridbara fackliga ledaren kanske också bedöms olika?

– Man skulle kunna tänka sig att fackligt aktiva kvinnor och män bemöts olika när de påtalar problem, men nu spekulerar jag, säger Sophie Linghag.

 

6. Sätt företagets väl före medarbetarna

Vilja att påverka förenar fackliga och chefer.

– Men jag sätter inte ett självklart likhetstecken mellan engagemangen. Jag tror att många fackligt aktiva nog inte har den primära drivkraften att bli chef, säger Caroline Wiklund, chefscoach på Unionen.

Känns det inte rätt, och om det som arbetsgivaren beslutar går stick i stäv med ens värderingar, får man fundera över om man verkligen vill vara chef, säger hon.

Berit Müllerström har tidigare varit fackligt förtroendevald. Hon är glad att få vara chef i ett hus (Kommunals förbundskontor) som genomsyras av arbetarrörelsens värderingar. Chef i ett privat företag tror hon däremot inte att hon skulle kunna vara.

För till syvende och sist handlar det kanske om vad som ligger en närmast om hjärtat: medarbetarna eller företagets väl och ve.

Annika Elias på Ledarna är tydlig: Karriären gynnas inte av ett fackligt uppdrag. Åtminstone inte när det gäller uppdrag inom den egna organisationen. Ledarna har allt svårare att hitta lokala företrädare. För dem handlar det om att förhandla mot sina chefskollegor.

Där gäller det att göra ett ställningstagande – vad är viktigast för just mig? säger hon.

– Jag tror att det är ett nödvändigt ont. Det finns en inneboende motsats i att arbeta som chef och som facklig. Vill du stiga i ledningsposition kan du inte arbeta fackligt, det tror jag att du måste acceptera.

 

Illustrationer: Eva Vaihinen