Ju mer positiva Försäkringskassans handläggare är till reglerna i sjukförsäkringen, desto kortare blir de långa sjukfallen, visar en rapport från Inspektionen för socialförsäkringen.

Forskningen har tidigare visat att generös ersättning och svag kontroll av de sjukskrivnas arbetsförmåga leder till högre sjukfrånvaro, medan strikta villkor har motsatt effekt.

Men vid sidan av själva regelverket har handläggarna vid Försäkringskassan ett eget utrymme att påverka sjukskrivningarna. Det är trots allt handläggarna som beslutar om rätten till ersättning, och de kan välja att ta fler eller färre initiativ för att utreda de sjukskrivnas problem och behov av rehabilitering.

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har därför undersökt hur 1 100 personliga handläggare ser på sjukförsäkringen och sin egen roll – och kopplat det till hur de agerar i konkreta sjukfall.

Efter en undersökning av handläggarnas attityder har en del av dem definierats som ”regel- och resultatorienterade”, vilket betyder att de har en positiv syn på reglerna i sjukförsäkringen, som bland annat betonar att arbetsförmågan och rätten till ersättning ska kontrolleras vid bestämda tidpunkter. Andra handläggare anses i stället ”åtgärdsinriktade”, vilket betyder att de har en positiv syn på Försäkringskassans olika utredningsmetoder och rehabiliteringsinsatser. Den här indelningen är en medveten förenkling för att skapa struktur, i verkligheten kan en handläggare naturligtvis tycka att reglerna är legitima och samtidigt ha en ljus syn på avstämningsmöten och andra utredningsmetoder.

Resultaten visar att de sjukskrivna som tilldelas regel- och resultatinriktade handläggare i genomsnitt är sjukskrivna tre dagar kortare än de som får handläggare som är mindre positiva till regelverket.

Får de sjukskrivna i stället en handläggare som är åtgärdsinriktad, det vill säga benägen att sätta igång utredningar och rehabiliteringsinsatser, blir sjukfallen ofta längre.

– Vi vet sedan tidigare att utrednings- och rehabiliteringsinsatser tenderar att förlänga sjukfrånvaron, säger Per Molander, generaldirektör vid ISF. En tolkning är att vissa personer går in i sjukrollen och upplever sig som mer sjuka då de utreds och får rehabilitering.

Undersökningen fångar bara in långa sjukfall: Den sjukskrivna brukar få en personlig handläggare först efter en och en halv eller två månaders sjukskrivning. I snitt varade sjukfallen i undersökningen 200 – 220 dagar, berättar Pathric Hägglund, en av forskarna bakom rapporten.

– Tre dagar motsvarar alltså en förkortning av sjukskrivningen med en och en halv procent. Det kan låta lite. Men siffran är ett genomsnitt, för enskilda individer kan skillnaden vara stor.

Som jämförelse kan nämnas att införandet av den omstridda rehabiliteringskedjan, alltså den allt striktare prövningen av arbetsförmågan vid fasta tidpunkter i sjukskrivningen, har förkortat sjukskrivningstiderna med i snitt 0,3 dagar.

– En slutsats av rapporten är att politiska reformer av sjukförsäkringen måste förankras ordentligt hos Försäkringskassans handläggare och uppfattas som legitima om de ska få fullt genomslag, säger Pathric Hägglund.

En annan slutsats är att de olika utredningar som Försäkringskassan gör tills vidare bör avgränsas till särskilt komplexa sjukfall.