Källor: Rikspolisstyrelsen, DN (TT)

Allt fler arbetsgivare kräver att den som söker ett jobb visar utdrag ur belastningsregistret. TCO:s Lise Donovan och LO vill se ett förbud mot arbetsgivarnas krav. Men i dag kan den som ska anställa själv kolla eventuella domar på nätet.

Förra året gjordes 229 940 utdrag ur belastningsregistret av privatpersoner. I de flesta fall handlar det om personer som ska visa utdragen när de söker jobb. Arbetsgivaren vill se ett bevis på att de är ostraffade.

De senaste tio åren har antalet utdrag som personer begär om sig själva ökat med 548 procent, enligt uppgifter som Rikspolisstyrelsen tagit fram till Dagens Nyheter. Det är en utveckling som oroar LO.

– Det har gått inflation i det här och blivit mer regel än undantag att arbetsgivare vill ha utdrag ur brottsregistret. Det är helt galet och en stor risk för den personliga integriteten, säger Lasse Thörn, chef för LO:s arbetslivsenhet.

Den som vill jobba med unga måste kunna visa att han eller hon inte har straffats för sexuella övergrepp mot barn. Men för de flesta jobb har arbetsgivaren ingen juridisk rätt att kräva utdrag ur brottsregistret

– Fast arbetsgivaren kan ställa krav även om de är orimliga – och arbetssökande rättar sig efter dem, säger Lasse Thörn. Det är kopplat till situationen på arbetsmarknaden med hög arbetslöshet och många visstidsanställningar och otrygga jobb.

lise-donovanLO tycker att arbetsgivarna ska förbjudas att be om utdrag ur brottsregistret. Även Lise Donovan, jurist på TCO, vill se skärpta regler. Hon deltar i den utredning regeringen har tillsatt för att se över hur brottsregister ska få användas i arbetslivet.

– Så som det ser ut i dag fungerar det inte. Har man sonat sitt brott ska man få en andra chans och inte straffas på nytt när man söker jobb. Det är upprörande på individnivå, och det gynnar inte samhället att människor stängs ute från arbetsmarknaden, säger hon.

Lise Donovan vill se ett generellt förbud för arbetsgivare att be om utdrag ur brottsregistret, med vissa undantag.

– Om man arbetar med utsatta människor kan det vara rimligt att få visa att man inte begått vissa brott, men det ska gälla relevanta brott. Så är det oftast för de särskilda jobb där arbetsgivaren i dag måste be om registerutdrag. Det handlar om begränsade utdrag ur registret.

Utredningen, som ska lägga fram ett förslag före sommaren, är den fjärde statliga utredningen som undersöker frågan. Den senaste föreslog 2009 ett förbud för arbetsgivarna, men än har lagen inte ändrats. Det är arbetsgivarna glada över. Svenskt Näringsliv vill att arbetsgivarna ska få undersöka om arbetssökande har begått brott.

– Det är viktigt att den möjligheten finns. En nyanställning är för de allra flesta företagare en stor investering. Företagen måste kunna förvissa sig om att de gör en så bra anställning som möjligt, säger Lars Gellner, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv till DN.

Lise Donovan tror ändå att den nya utredningen kommer att leda till ändrade regler. Hon säger att trycket är starkt i frågan och att regeringen visat vilja att reglera den. Men även om det blir en lag som förbjuder arbetsgivarnas krav denna gång, kan den bli helt verkningslös.

En ny webbsajt som lanserades i går lägger nämligen ut alla domar på nätet. Vem som helst kan mot en mindre avgift ta del av alla domar där en person förekommer oavsett om de är fällande eller friande.

– Det gör allt mer problematiskt. Som jag ser det handlar det om att missbruka vår öppenhet och offentlighet. Om det är lagligt blir de nya regler vi kommer att föreslå från utredningen tandlösa, säger Lise Donovan.

Utredningens uppgift är ändå att lägga ett förslag, men Lisa Donovan säger att den då får påtala problemet med sajten för regeringen.

– Vi kan inte blunda för verkligheten men det ingår inte i vårt uppdrag att hitta en lösning på det problemet. Det blir en fråga för lagstiftaren.

FOTNOT: I vanliga fall hade det varit ett brott mot personuppgiftslagen att lägga ut integritetskränkande information om privatpersoner i en databas på internet. Sajten i fråga har dock skaffat sig ett utgivningsbevis för medier, vilket ger den samma grundlagsskydd för yttrandefrihet som radio, tv och tidningar har.