Lizzie Magie tog det första patentet på sitt spel The Landlord’s Game 1904. Hon konstruerade spelet för att visa på nackdelarna med markägande. Spelplanen liknar Monopol, med fängelse och allt. Däremot finns här också ett fattighus. Klicka för större bild

Lizzie Magie tog det första patentet på sitt spel The Landlord’s Game 1904. Hon konstruerade spelet för att visa på nackdelarna med markägande. Spelplanen liknar Monopol, med fängelse och allt. Däremot finns här också ett fattighus.
Klicka för större bild

Sällskapsspelet Monopol är ett av världens mest populära spel. Kanske för att grundidén är så enkel. Steg ett: använd dina låtsaspengar till att investera i fastigheter som en galning. Steg två: Luta dig tillbaka och dra in storkovan varenda gång någon råkar hamna på dina rutor. Det är ingen slump att Monopol blivit en symbol för råkapitalism, för spekulation och för förtjänst utan arbete. 

Desto mindre känt är däremot att spelet först uppfanns som ett sätt att lära ut en antikapitalistisk vision.

Enligt spelföretaget Hasbro som nu äger Monopol var det Charles Darrow som skapade sällskapsspelet. Det var också då arbetslösa Darrow som 1935 tog patent på det. Men redan tre decennier tidigare hade skådespelerskan Lizzie J. Magie konstruerat föregångaren The Landlord’s Game. Mellan Magies och Darrows spel fanns det flera andra versioner som gick under många olika namn, som Finans och Auktion.

Flera olika upphovspersoner bidrog därmed. Minst bidrog kanske Darrow. Hans insats var att han anlitade en grafisk formgivare som stod för den fortfarande så klassiska designen.  I dag hade man förmodligen sagt att Monopol kom till genom crowdsourcing. The Landlord’s Game var dessutom fritt för alla att använda, sprida och utveckla. Det finns en uppenbar ironi här: Monopol, vars spelare vinner genom att ruinera sina medtävlare, bottnar i samarbete. Men det var bara Darrow som blev historisk som världens första brädspelsmiljonär. The winner takes it all.

Magie fick, trots sitt patent, endast 500 dollar för sitt spel. De utan patent fick ingenting. I en sannerligen oekonomisk överenskommelse gick Magie dessutom med på att helt avstå royalty. Det enda hon krävde var att brädspelsföretaget också tillverkade och sålde The Landlord’s Game. Magie uppfann nämligen inte spelet för att tjäna pengar utan för att sprida 1800-talstänkaren Henry Georges filosofi. Men efter ett kort tag drogs The Landlord’s Game in. Monopol har å andra sidan firat sitt segertåg i nästan åttio år. Och Darrows arvingar får fortfarande sin årliga royalty.

The Landlord’s Game var däremot, till skillnad från Monopol, konstruerat för att vara lärorikt och inte bara underhållande. Magie ville visa vad markägandet fick för konsekvenser och på spelkorten finns citat från stora tänkare som Thomas Jefferson och John Ruskin. Eller som detta av industrimannen Andrew Carnegie: ”Det som gjort mig mest häpen i mitt liv var upptäckten att det inte är mannen som gör arbetet som blir rik.”

Magies spel utspelar sig i New York, dyrast att köpa var Broadway, Fifth Avenue och Wall Street, medan originalversionen av Monopol i stället utspelar sig i Atlantic City. Det var en av flera ändringar som gjordes på vägen mellan Magie och Darrow.

I The Landlord’s Game hyr man också sina rutor. Man äger dem inte. I övrigt finns det många likheter mellan dessa båda spel. Spelets utformning, med fängelse och allt, var snarlikt. Samtidigt fanns det också en stor skillnad. Spelarna kunde välja att samarbeta i Magies spel. I stället för att betala hyra till en enskild spelare kunde man välja att betala till en gemensam pott. ”Så uppnås välstånd”, skrev Magie.

Välstånd för alla.

Det visade sig dock vara betydligt mer underhållande att ruinera varand-ra än att samarbeta. Kanske är det därför så få sällskapsspel grundas i lag-arbete. Konkurrens, detta tecken för vår tid, blir den stora underhållningen.

Men det Magie framför allt ville sprida var Henry Georges förslag om en skatt på markinnehav. George tyckte nämligen att markägande gav ett orättvist övertag inom det kapitalistiska systemet. Detta med skatt var Georges alternativ till nationalisering, vilket han trodde skulle leda till tyranni.

Henry Georges idé var att mark-ägaren kunde behålla vad han kallade skalet av sin egendom, så länge samhället fick själva kärnan. ”Det är inte nödvändigt att konfiskera mark, bara att konfiskera hyra”, menade George. Intäkterna skulle sedan användas för kollektiva syften.

Han motiverade sin skatt med att rätten till mark varken var helig eller evig. Han fann till exempel inget stöd för någon sådan rättighet i Gamla testamentet. I Bibeln skildras även jubelår som inföll vart femtionde år och innebar att marken återgick till skuldsatta. Människan är rättmätig ägare till allt hon skapar, men det naturen skapat äger vi gemensamt, menade Henry George.

Detta är så långt från Monopol som man kan komma. Själva namnet beskriver trots allt ett samhälle där en aktör har fullständig dominans på marknaden. Vinner Monopol gör bara den som lyckas försätta sina medspelare i konkurs. Det har lite att göra med skapande. Det är dessutom bara i början av Monopol som man i någon mening ”arbetar” genom att köpa upp spelplanen. Sedan handlar det endast om att tjäna pengar på sitt redan vunna kapital. Så ackumuleras välstånd.

Välstånd för enskilda.

När jag lyssnade på sociologen Roland Paulsen på Arbetskritiskt forum i Malmö i mars berättade han om ett experiment som han brukade uppmuntra sina studenter att göra. Experimentet går till så här: ställ några barn på rad, ge ett av dem en massa pengar, invänta reaktionerna. Inget barn skulle acceptera dessa premisser. Ändå accepterar vi dem själva hela tiden.

Är det rättvist? Nej. Men så fungerar samhället.

I The Landlord’s Game kunde man däremot välja att spela mot varandra eller samarbeta. Det ena såg Magie som ett varnande exempel, det andra som ett ideal. I vår tid har däremot det varnande exemplet blivit idealet. Det är lätt att glömma bort att spekulation och ocker en gång i tiden sågs som märkliga sätt att tjäna sina pengar på.

Med sitt varnande exempel riktade sig Magie framför allt till barn och vad hon såg som deras naturliga motvilja mot orättvisor. Nog skulle de reagera och bära med sig denna känsla in i vuxenlivet?

Men i Darrows Monopol gick sensmoralen förlorad. Utbildningsinsatsen om markskatten med den. För vem minns Henry George? Eller Lizzie J. Magie?

I Hasbros framgångsrika storytelling om Monopol är det Charles Darrow som står som enda upphovsman. Darrow som klättrade på den sociala stegen och förverkligade den amerikanska drömmen. Helt själv!

Här finns inga möjligheter till samarbete. I stället handlar det om att luras, stjäla och utnyttja sitt övertag på marknaden. Om att vinna.

 

Ellen Albertsdóttir