Domaren som vägrade döma
Turen har avgjort om arbetslösa fått sina beslut om a-kasseersättning prövade i förvaltningsrätten i Stockholm. En rättsskandal, anser fackets jurister.
Luften gick ur Lena Söderberg när a-kassan sa att hon hade fått för mycket ersättning.
– Plötsligt var jag skyldig 8 000 kronor. Det är … fruktansvärt.
För ett restaurangbiträde i Kilafors med säsongsbetonat arbete är 8 000 väldigt mycket pengar. Summan verkade inte rimlig, ansåg Lena Söderberg, som överklagade a-kassans beslut till förvaltningsrätten.
Men överklagandet avvisades. Genom åren har förvaltningsrätten i Stockholm prövat mängder av beslut från a-kassorna, också beslut som gäller återbetalning. Nu fann rätten plötsligt att sådana beslut inte går att överklaga.
Lena Söderberg är inte ensam. Det senaste halvåret har förvaltningsrätten i Stockholm avvisat åtminstone fem liknande överklaganden med samma motivering, kanske fler.
Samtliga dessa fall har avgjorts av rådmannen Johan Gefvert.
Men samtidigt har åtminstone tolv överklaganden av återkrav hamnat hos andra domare vid samma enhet inom förvaltningsrätten i Stockholm. Dessa har tagits upp till prövning.
– Likadana mål har alltså behandlats helt olika, säger Claes Jansson, enhetschef vid LO-TCO Rättsskydd. För de arbetslösa gäller det att ha turen att få sina mål lottade på rätt domare.
– Det är upprörande att en enskild domare kan ha sådan makt och att den som får återkrav är rättslös, säger Angelin Olsson de Groat, jurist vid LO-TCO Rättsskydd. Återkraven kan handla om stora summor.
Angelin Olsson de Groat. Foto: Pontus Lundahl
Rådmannen Johan Gefvert hävdar att ett avgörande i Högsta domstolen i maj 2013 har förändrat rättsläget. Högsta domstolen säger att förvaltningsrättens beslut inte är verkställningsbara – de är alltså ingen grund för att tvinga någon att betala, till exempel genom att sälja sin bostad. Enligt Johan Gefverts mening leder det till att förvaltningsrätten inte ska pröva överklagandena från de arbetslösa. Processen i förvaltningsrätten blir ju, som han uttrycker det i sina beslut, illusorisk.
– Men för de arbetslösa är kravet på återbetalning ingen illusion, säger Angelin Olsson de Groat. Trots knapp ekonomi betalar de allra flesta tillbaka skulden.
Johan Gefvert hänvisar dem som vill klaga på a-kassornas återkrav till allmän domstol, det vill säga i första hand tingsrätten. Det innebär en dramatisk försämring för de arbetslösa, enligt fackets jurister.
– I allmän domstol måste de betala a-kassans rättegångskostnader om de skulle förlora, säger Angelin Olsson de Groat. En risk som de flesta inte har råd att ta.
Det är inte heller självklart att en allmän domstol prövar eftergift, vilket alltid ska ske i förvaltningsrätten.
– Det kan finnas många skäl att sätta ner det belopp som a-kassan kräver även om beslutet är formellt riktigt, säger Angelin Olsson de Groat. Att kassan inte har hanterat ärendet rätt, eller att reglerna är snåriga och lätta att missförstå. Finns det en ursäkt kan man få eftergift på hela eller delar av beloppet.
Lena Söderberg, liksom andra vars ärenden har avvisats av förvaltningsrätten i Stockholm, saknar nu möjlighet att få sin sak prövad. Angelin Olsson de Groat förklarar:
– För att slippa betungande räntor väljer många att betala hela eller delar av vad a-kassan kräver, och tvistar i efterhand i hopp om att få tillbaka pengarna.
– Men när man har gått med på att betala finns ingen möjlighet för den enskilde att få ärendet prövat i tingsrätten. Man anses ha accepterat a-kassans beslut.
Ett av de fall som förvaltningsrätten i Stockholm har vägrat att ta upp har Angelin Olsson de Groat drivit vidare till kammarrätten. I sitt avgörande den 7 januari ger kammarrätten förvaltningsrätten bakläxa: A-kassans återkrav går visst att överklaga till förvaltningsrätten. Efter det avgörandet måste förvaltningsrätten ta upp överklagandena till prövning.
Det hjälper dock inte Lena Söderberg. Hennes överklagande är avvisat, och det är för sent att göra någonting åt det. Den 25 januari ska hon göra den första avbetalningen på skulden, som har byggts på av räntor.
Lena Söderberg drar efter andan av obehag när hon ska tala om skulden.
– Det här är inte rätt. Finns det ingenting jag kan göra?
Läs också:
