Kommuner och andra offentliga upphandlare får utökade möjligheter att välja när EU:s direktiv om upphandlingar görs om.

I stället för lägsta pris ska beställaren få ta större hänsyn till bland annat miljöskäl och arbetsvillkor.

– Det som tusentals kommunpolitiker har varit bekymrade över i 15 år kommer att bli mycket lättare. Makten har förskjutits, kan man säga, till den som upphandlar, konstaterar svenske EU-parlamentsledamoten Jens Nilsson (S) inför dagens omröstning i Strasbourg.

Då ska EU-kommissionens förslag till nytt upphandlingsdirektiv till sist godkännas av parlamentarikerna efter mer än två års tröskande i olika instanser. Den kompromiss som ligger på bordet har accepterats av medlemsländerna och har även stöd av en rejäl majoritet i parlamentet.

Resultatet innebär bland annat att upphandlaren kan ställa hårdare krav på företagen — om allt från sociala villkor eller kollektivavtal för de anställda till att exempelvis maten till en skola eller ett sjukhus ska vara ekologisk. Samtidigt ska små- och medelstora företag få större möjligheter att konkurrera om buden.

Jens Nilsson — som själv har upphandlingserfarenhet från sin tid som kommunalråd i Östersund — ser direktivet som ett sätt att ta tillbaka makten från alltför noggrant regelläsande jurister.

– Det problem som jag har upplevt som kommunpolitiker är att alla jurister sade samma sak: ”Stopp nu, så där kan du inte formulera kraven. Det tillåter inte EU.” Och så visade det sig att motsvarande krav kunde man ställa i Danmark och Italien, men inte i Sverige.

– Alla jurister i alla kommuner lyssnar på Konkurrensverket och har upprepat vad de säger. Jag tycker inte att de har varit justa. De har skyllt saker på EU-direktivet som egentligen har varit hemmagjorda.