Inför Arbetets granskning av hur utanförskapet har utvecklats tog vi rapporten ”Ekonomisk politik för arbete och trygghet” som en utgångspunkt. Den författades i februari 2006 av Alliansens arbetsgrupp Ekonomisk politik för tillväxt, i vilken nuvarande finansminister Anders Borg och hans tidigare statssekreterare Hans Lindblad tjänstgjorde som huvudsekreterare. Citat:

”Det finns stora grupper som vill och kan arbeta men som inte bereds arbete i Socialdemokraternas Sverige. I delar av landet står bortåt en tredjedel av den vuxna befolkningen i arbetsför ålder utanför den reguljära arbetsmarknaden. Det är lika stor andel som under den ekonomiska krisen i början av 1990-talet. Det finns således stora grupper som vill arbeta men som inte bereds arbete i Socialdemokraternas Sverige. Sammantaget rör det sig om cirka 1,5 miljoner personer.

Den totala arbetslösheten uppgick i januari 2006 till 417 000 personer eller 9,3 procent av arbetskraften. Därtill fanns det cirka 200 000 personer som kunnat och velat arbeta men som inte sökt jobb. Gruppen heltidsstuderande som samtidigt sökt arbete uppgick till 90 000 personer. Många av dem studerar i huvudsak därför att de inte kan hitta ett arbete. I internationell statistik räknas de som arbetslösa. De som ingår i dessa två grupper lever i långa stycken under otrygga förhållanden men utgör samtidigt ur samhällets synvinkel en betydande och outnyttjad reserv som lägligt nog står nära arbetsmarknaden. En annan grupp som de facto tillhör arbetsmarknaden är de som har jobb men som skulle vilja jobba mer.

I januari i år fick 250 000 sjuk- och rehabiliteringspenning, och 556 000 var förtidspensionerade. Bland de sjukskrivna och förtidspensionerade finns stora grupper som anger att de skulle kunna arbeta om vissa villkor vore uppfyllda.”

Här finns rapporten i sin helhet.

Alliansens siffra – 1,5 miljoner personer i utanförskap – bygger dock på ett räknefel. Om alla sifferangivelser i texten adderas når man 1 513 000, men uppgiften bygger på en misstolkning av ett pressmeddelande från Statistiska centralbyrån. Enligt tidigare svensk definition utgjorde heltidsstuderande en del av gruppen latent arbetssökande (de som kunnat och velat, men ändå inte sökt arbete). Arbetsgruppen har räknat in gruppen heltidsstuderande två gånger, och därmed kommit upp i antalet 1,5 miljoner personer.

Här finns SCB:s pressmeddelande i sin helhet.

 

Undersysselsatta

Ett annat frågetecken är en grupp som nämns i texten men inte siffersätts: de undersysselsatta, det vill säga de som har jobb men som skulle vilja jobba mer. Den gruppen är inte medräknad i Alliansens rapport från början av 2006, men ingår i arbetsmarknadsdepartementets interna modell för att beräkna utanförskapet som utarbetades efter valsegern.

I Arbetets kartläggning har vi valt att nära följa den modell som arbetsmarknadsdepartementet använder sig av och inkludera undersysselsatta i utanförskapet. Ett skäl till det är följande text om utanförskapet som tidigare gick att hitta på Moderaternas hemsida:

”Utanförskapet

Förra året var det runt 1 miljon människor som vare sig hade ett arbete eller var heltidsstuderande utan att samtidigt söka arbete. Men utanförskapet är så mycket större än så. Att vara sjuk och borta från sin arbetsplats under lång tid kan för många betyda isolering, avsaknad av arbetsgemenskap och tillhörighet. Dessutom tillkommer alla de som har ett jobb men egentligen vill arbeta mer än de kan på grund av arbetsmarknadsskäl. Att arbeta deltid innebär ofta att man inte klarar sin egen försörjning och blir beroende av andra. Och det är framför allt kvinnor som arbetar deltid. Det är alltså ytterligare en halv miljon människor som befinner sig i utanförskap: De arbetar men mindre än de skulle vilja göra. Sammantaget är det runt 1,5 miljon människor som står utanför arbetsmarknaden.”

Undersysselsatta nämns också som en grupp i utanförskap i den första budgetpropositionen som Alliansregeringen lade fram under hösten 2006.

 

Arbetsmarknadspolitiska program

Arbetets beräkning av utanförskapet skiljer sig på en punkt från den modell som används av arbetsmarknadsdepartementet. Uppgiften om den totala arbetslösheten som citeras i utdraget ovan baseras på statistik från dåvarande Ams över antalet deltagare i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program. Men den uppgiften redovisas inte längre av Arbetsförmedlingen, utan har av arbetsmarknadsdepartementet ersätts av uppgifter om antalet inskriva i sökandekategorierna ”sökande i program med stöd” och ”sökande som har arbete med stöd”, exklusive ”stöd till funktionshindrade”.

Det innebär i praktiken att personer som har nystartsjobb inte ingår i denna siffra. Nystartsjobben infördes år 2007 för att ersätta de anställningsstöd som tidigare utgick till utsatta grupper, vilka räknades in i de konjunkturberoende programmen. Att exkludera nystartsjobben, som under senare tid uppgått till över 40 000, innebär att omfattningen av de konjunkturberoende programmen underskattas jämfört med tidigare uppgifter. För att öka jämförbarheten över tid har Arbetet valt att inkludera denna grupp.

 

Sammanlagt

I Arbetets och arbetsmarknadsdepartements beräkning av utanförskapet ingår följande grupper:

  • Arbetslösa 16-64 år, inklusive heltidsstuderande, enligt SCB:s arbetskraftsundersökning.
  • Deltagare i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program, vilket definierats som inskrivna i sökandekategorierna: ”sökande i program med aktivitetsstöd”, ”sökande som har arbete med stöd” exklusive ”särskilda insatser för funktionshindrade”, samt nystartsjobb, enligt Arbetsförmedlingens statistik.
  • Latent arbetssökande, personer som kunnat, velat, men inte sökt jobb, nu gällande definition, enligt SCB:s arbetskraftsundersökning.
  • Undersysselsatta, personer som jobbar mindre än de skulle vilja, enligt SCB:s arbetskraftsundersökning.
  • Sjukskrivna, personer som får sjuk- och rehabiliteringspenning, pågående sjukfall, enligt Försäkringskassan.
  • Förtidspensionerade, personer som har sjuk- eller aktivitetsersättning, enligt Försäkringskassan.

Blandningen av flera olika statistikkällor medför en viss risk för dubbelräkning. Personer kan exempelvis både vara sjukskrivna enligt Försäkringskassan och samtidigt räknas som arbetslösa, undersysselsatta eller latent arbetssökande i SCB:s arbetskraftsundersökning. Vidare räknas vissa deltagare i Arbetsförmedlingens statistik över konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program som heltidsstuderande arbetslösa i Arbetskraftsundersökningen.

Dubbelräkningsproblemet har förelegat ända sedan beräkningen lanserades år 2006.