Klicka för större fil

Klicka för större fil

 

Utanförskapet har inte minskat sedan den nuvarande ­regeringen tog makten. Ett totalt misslyckande, tycker oppositionen och facket. Borgerliga ­företrädare försvarar däremot politiken – och hänvisar till andra siffror. Anette Forssander är en av dem som vandrar mellan sjukskrivning och arbetslöshet.

Arbetet har kartlagt det så kallade utanförskapets utveckling under mer än tio år. Beräkningsmodellen är den som borgerliga företrädare använde under valrörelsen 2006. Då hävdade de att 1,5 miljon svenskar befann sig i utanförskap.

Efter valet slog den nya statsministern Fredrik Reinfeldt fast att ”regeringens övergripande mål är att skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag och att därigenom bryta utanförskapet”.

Arbetets sammanställning visar att det efter närmare två valperi­o­der inte har skett någon trendmässig nedgång över huvud taget i antalet personer som befinner sig i det som regeringen då beskrev som utanförskap.

År när konjunkturen förbättras – som 2007 och 2011 – minskar antalet. Men sedan återgår talen till sina tidigare nivåer igen.

I augusti 2006, före valet, räknades 1 582 760 personer till utanförskapet. Sju år senare var motsvarande siffra 1 601 627. Således nästan 19 000 fler.

Däremot har sammansättningen av utanförskapet förändrats (se diagrammet härintill). De sjukskrivnas och förtidspensionerades andel har minskat – från att utgöra knappt hälften av utanförskapet till drygt 30 procent. I stället är det fler som nu är arbetslösa eller i arbetsmarknadsåtgärder.utanforskaptyper

Socialdemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Magdalena Andersson granskar Arbetets siffror och hävdar att det är uppenbart att utanförskapet har ökat.

– Antalet långtidsarbetslösa har tredubblats. Skattesänkarpolitiken har nått vägs ände. Hela idén var att sänkta skatter och försämrade försäkringar är så kraftiga drivkrafter att arbetslösheten skulle falla. Så var det uppenbart inte, säger hon.

LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson beskriver siffrorna som ett hårt slag för regeringen.

– Deras politik har misslyckats helt och hållet. Metoden att med hugg och slag mot sjuka och arbetslösa få dessa grupper i arbete har bara lett till större otrygghet. För att öka sysselsättningen behövs satsningar på utbildning och omskolning, men regeringen har i stället skurit ned på den aktiva arbetsmarknadspolitiken, säger han.

TCO:s samhällspolitiska chef Roger Mörtvik betonar att det är svårt att mäta det så kallade utanförskapet. Men han anser att Arbetets bild stämmer, och att ingen minskning har skett:

– Det har inte hänt så mycket. Finanskrisen innebar en väldigt kraftig uppgång i arbetslösheten som gjorde det svårt för många att komma in på arbetsmarknaden. Dessutom har man byggt in en rundgång i ersättningssystemen. Många har bara bytt kolumn från en sorts utanförskap till en annan.

Han pekar på att många av dem som förlorar sin sjukpenning och därefter går arbetslösa, senare återvänder till sjukförsäkringen.

– Sannolikt är det fler personer som i dag är i långvarigt utanförskap. Sedan ska vi komma ihåg att många har pensionerats bort. Under senare år har det funnits ett nettoutflöde från utanförskapet genom att den stora 40-talistgenerationen lämnar arbetskraften. Att vi ändå inte ser en minskning visar att åtgärderna inte varit effektiva, säger Roger Mörtvik.

Arbetet har bett arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson kommentera sammanställningen, men hon har via sin pressekreterare avböjt och meddelat att hon inte har tid. I stället hänvisar ministern till Jessica Polfjärd (M), ordförande i riksdagens arbetsmark­nadsutskott.

I ett skriftligt svar på Arbetets frågor hävdar Jessica Polfjärd att det har skett en klar och tydlig minskning av utanförskapet, efter­som antalet helårspersoner som försörjs med sociala ersättningar och bidrag (så kallade helårsekvivalenter) är 200 000 färre i dag än de var 2006. Hennes slutsats är att många är ”närmare ett jobb” i dag än för sju år sedan.

”Det som har hänt är att andelen förtidspensionerade och sjukskrivna minskat. I stället har många människor med vilja och förmåga att arbeta utifrån egna förutsättningar, som tidigare var dömda till i vissa fall livslångt utanförskap, tagits in i arbetskraften. I praktiken betyder detta att människor som tidigare var exkluderade från arbetsmarknaden nu är närmare ett jobb”, skriver Jessica Polfjärd.

Att räkna utanförskapet i antalet helårsekvivalenter är en metod som den nuvarande regeringen etablerade efter sitt tillträde. Det innebär att tolv personer som erhåller a-kassa under en månad vardera räknas som en helårsperson tillsammans. Men med detta mått har valrörelsens 1,5 miljoner svenskar i utanförskap aldrig existerar, utan det har som mest funnits 1,2 miljoner i utanförskap och det var 1994. Valåret 2006 var noteringen 1,1 ­miljoner helårsekvivalenter.

”Jag tror det är viktigt att komma ihåg att ’utanförskapet’ är ett politiskt och inte vetenskapligt begrepp som syftar till att tydliggöra att betydligt fler än de som räknas som arbetslösa kan möta trösklar in på arbetsmarknaden. Jag tror heller inte på att det finns något ’perfekt’ mått”, skriver Jessica Polfjärd.

En som är kritisk till regeringens nuvarande mått på utanförskapet – men också det som gällde före valet 2006 – är nationalekonomen Bertil Holmlund.

– Att mäta helårsekvivalenter i ersättningssystemen innebär att regeringen genom att göra det svårare att få a-kassa eller sjukpenning – och färre därmed får ersättning – kan minska det uppmätta utanförskapet, utan att sysselsättningen ökar, säger han.

– Jag är skeptisk till hela utanförskapsexercisen. Begreppet har alltid varit diffust, oklart och innehållit inslag av dubbelräkning. Desutom har beräkningssättet förändrats över tiden, fortsätter Bertil Holmlund.

Att färre nu är sjukskrivna och förtidspensionerade innebär, enligt honom, inte att alla dessa står närmare arbetsmarknaden.

– Bara för att man utförsäkrats från sjukförsäkringen behöver det inte betyda att man har lättare att få ett jobb, säger Bertil Holmlund.

 

Läs också:

Anette Forssander är dubbelt utförsäkrad – nu vill läkaren förtidspensionera henne

Utgångspunkten för Arbetets sammanställning – Alliansens resonemang från 2006

Så här räknade vi

Alliansens rapport Ekonomisk politik för arbete och trygghet (2006)

SCB:s pressmeddelande om Alliansens felräkning