Uppgörelse om arbetare från andra länder på gång

EU är överens om att tuffa till utstationeringsdirektivet. Svenska facket är avvaktande positivt, medan EU:s bygg- och träfack kallar det för en desperat sista minuten-uppgörelse.

I veckan kom EU:s ministerråd överens om att förtydliga sitt utstationeringsdirektiv genom att ange hur direktivet ska tolkas.

– Det här är en bra grund att stå för inför förhandlingarna med Europaparlamentet, säger juristen Mattias Landgren som företräder LO.

Utstationerade arbetare – som tillfälligt jobbar i ett annat land än de är anställda i – har haft det tufft. Avtal har inte följts och löner som utlovats har inte alltid betalats ut. Problemet har varit så stort att EU anser att det måste förtydligas hur direktivet ska tolkas.

– Den här uppgörelsen kan, om den genomförs, innebära att det blir lättare att driva in sanktioner mot ett företag från ett annat land om det bryter mot arbetsmiljöregler i Sverige, säger TCO:s chefsjurist Samuel Engblom.

Han säger uppgörelsen gör det lättare att komma åt företag som fuskar och inte följer de regler som finns om utstationering. Men de två andra stora problemen som, enligt facket finns med utstationeringen, återstår. Dessa är att strejkrätten inskränks och att företag kan ha sin bas i ett land med lägst skatt och sämst villkor.

Både TCO och LO säger att det är för tidigt för att dra några slutsatser om uppgörelsen är bra eller dålig för facket. Än så länge är inget klart. Innan förändringarna kan införas ska skrivningarna förhandlas med Europaparlamentet. Dessutom påpekar organisationerna att det finns skrivningar som kan vara till nackdel för facket.

Samtidigt skulle förhandlingarna kunna tolkas som en facklig framgång. Diskussionerna var hårda. Flera östeuropeiska länder drev tillsammans med Storbritannien linjen att länderna endast ska få kontrollera villkoren för de utstationerade på exakt det sätt som EU angav på en lista.

En majoritet av länderna var dock emot. De ville ha möjligheten att göra även andra kontroller. Storbritannien och östländerna förlorade den striden. Men det finns fortfarande oklarheter om hur uppgörelsen om övervakning ska tolkas.

En annan del i överenskommelsen handlar om att huvudentreprenörer kan tvingas ta ett större ansvar för underleverantörer som anlitar utländska arbetskraft (artikel 12).

Det låter alltså som frid och fröjd för facket. Men inget är mer felaktigt – för djävulen sitter i detaljerna. Europeiska bygg- och träfacket (EFBWW) kallar det för en ”desperat” uppgörelse som hastats fram i sista minuten för att visa att det fortfarande finns en social dialog i Europa.

Även Europafacket är kritiskt.

– Vi har fått igenom väldigt lite av våra krav, säger Veronica Nilsson, konfederal sekreterare i Europafacket.

Inför förhandlingarna ville Europafacket ha bindande kontrollåtgärder. Det innebär att alla länder skulle ha blivit tvungna att införa alla kontrollåtgärder för att se till att de utstationerad får rätt lön och villkor.

– Det var verkligen ett minimikrav för vår del, säger Veronica Nilsson.

Europafacket är också kritiskt till en skrivning – artikel 9 – där det står att EU-länderna endast får införa den övervakning av villkoren för de utstationerade som EU anger.

Frågan är dock hur det ska tolkas.

LO-juristen är också kritisk mot den skrivningen, men tillägger att det också finns överenskommelser som ger länderna möjlighet att övervaka villkoren för utstationerade mer än vad som står på EU:s lista.

Business Europe, som företräder arbetsgivare på EU-nivå, säger i en kommentar att de är nöjda med det förtydligande som EU gör.

Markus J Beyrer, generaldirektör för Business Europe, tycker dock att det är problematiskt att huvudentreprenörer tvingas ta ett större ansvar för sina underleverantörer.