Foto: Bertil Enevåg Ericson

Foto: Bertil Enevåg Ericson

P A Aglert, Björn Hagerman, Michael Loberg och Per Annebäck sprider ljus i decembermörkret.

 

Lucia är rent kommersiellt.

Så säger stjärngossen ­Michael Loberg som på sin fritid ­sjunger i kören Stockholm Cantus.

I dag är dagen då han och ett tjugotal andra körmed­lemmar tar ledigt från sina jobb för att göra ett annat jobb – nämligen lussa. Det är en hektisk men lönsam dag.

– Vi far i full rulle mellan olika ställen. Det är bråttom. Vi brukar sjunga sju låtar och sedan drar vi vidare till nästa plats.

I dag har de sju bokningar. De får mellan 4 000 och 10 000 för varje framträdande, och varje lucia brukar de dra in kring 70 000 kronor. På en dag.

För de pengarna är han beredd att svälja en hel del stolthet. Som till exempel det där med att sätta en lång strut på huvudet.

– Det känns löjligt, säger han först om stjärngossestruten.

Sen berättar han att lussandet finansierar körens noter, stimpengar, lokal samt dirigenten för ett helt år fram­över.

Dessutom har känslan att trä struten på huvudet förändrats över åren. När han började lussa med kören för 20 år sedan var han och de andra unga och vackra. När de nådde 40-årsåldern blev det värre.

– Då höll vi på att lägga ned lussandet. Det kändes så löjligt med ett så gammalt luciatåg. Men nu är det nästan tvärtom. Jag är 54 år och nu är det så löjligt att det blivit kul igen.

Kören får samtal nästan varje dag från folk som vill hyra dem, men de tvingas säga nej eftersom schemat redan är fullbokat.

Det går inte att komma runt tanken om konkurrens. Vad skulle hände om en driftig person satte i gång med att hyra ut barnkörer där barnen på sin höjd fick några chokladkakor samtidigt som arbetsgivaren håvade in tusenlappar? Skulle lussepriserna dumpas?

Detta visar sig dock vara en ogrundad fruktan. Barn levererar inte.

– De sjunger så tyst. Ett hotell tyckte ett år att vi var för dyra så då tog de in barn i stället – men det blev inte alls bra.

Klicka för större bild

Klicka för större bild

Fakta

Om Michael Loberg
54 år, jobbar som stjärngosse en dag om året. Annars arbetar han som ingenjör på företaget Info­metric som mäter energiförbrukning i lägenheter.
Tid i yrket som stjärngosse: 20 år.
Bäst med stjärngossejobbet: Det är en kul grej och det blir en ­extremt intensiv luciastämning.
Sämst: Vi måste ta ledigt från ­jobbet. Det är slitigt att sjunga tidigt på morgonen.
Dramatiska incidenter: Ett år ­började det brinna i Lucias hår varpå hela kören slängde sig över henne för att släcka. Ett annat år gick brandlarmet då vi passerade med alla ljus. Numera uppmanar vi arrangörerna att stänga av brandlarmen då vi ska uppträda.

Om stjärngossar
Antal: Okänt.
Lön: Varierande, men en proffsig kör med uppåt 20 personer får ­cirka 5 000 kronor per uppträdande.
Framtidsprognos: God, jobbet som stjärngosse lär finnas kvar i många år.
Fackförbund: Inget officiellt fack ännu, men Musikerförbundet och (L)Jusek skulle kunna vara alternativ.