Sök jobbet som busschaufför på Malta eller åk till Storbritannien och jobba som elektriker. De uppmaningarna har irländska myndigheter riktat till tusentals arbetslösa.

– Det känns som om de vill kasta ut mig från mitt eget land.

Den irländska elektrikern Alan Douglas berättar för tidningen Financial Times att han varit arbetslös i många år. Nyligen fick han ett brev från landets socialstyrelse där han uppmanas att söka ett jobb i Storbritannien.

En annan arbetslös irländare uppmanades att söka arbete som bussförare. På Malta. Lönen är 250 euro (2 300 kronor) i veckan – men den kommer med ett medelhavsklimat!

Cirka 6 000 irländare har den senaste tiden fått brev där de uppmanas att söka jobb utomlands, skriver Financial Times.

Breven har lett till en politisk debatt i landet. Oppositionen och ungdomsorganisationer anklagar regeringen för att uppmana till emigration. Regeringen försvarar sig med att de arbetslösa inte behöver söka jobben om de inte vill, inga bidrag tas bort.

Irland har drabbats svårt av den ekonomiska kris som rasat i Europa. Bankerna var dåligt skötta och efter att staten gått in med garantier så sköt statsskulden i höjden. Landet var tvunget att ta stora nödlån från Internationella valutafonden (IMF) och EU för att reda ut den finansiella röra som de privata bankerna försatt sig i.

Lönerna sänktes, arbetslösheten steg och fattigdomen ökade. Många unga drabbades svårt eftersom stödet för arbetslösa under 25 år halverades under krisen. Ett statligt anställningsstopp försvårade också för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden. För många i den yngre generationen har det inte funnits andra alternativ än att söka jobb utomlands.

Det senaste året har 75 800 irländare mellan 15 och 44 år flyttat utomlands, skriver Financial Times och tillägger att hälften av alla irländska läkare nu jobbar i ett annat land.

Den senaste tiden har dock läget ljusnat. Ekonomin i landet har förbättrats och arbetslösheten har sjunkit nästan tre procentenheter sedan förra året och ligger nu, enligt Eurostat, på 12,6 procent.

Den starkare ekonomin har också gjort att Irland beslutat sig för att inte lämna EU och IMF:s stödprogram och tackar nej till nya stödpaket.