… i Arbetsdomstolen, Malin Ackholt, avtalssekreterare för HRF, som utsågs till facklig ledamot i domstolen i somras?

Foto: Henrik Montgomery

– Spännande. Det är ett oerhört viktigt uppdrag utifrån det system vi har där parterna finns representerade. Vi ska som lekmannadomare bidra med andra kunskaper och erfarenheter än dem som juristerna har.

Hur var din första insats?

– Jag har bara dömt i två fall, och ingen av domarna har meddelats än, så jag vill inte gå in på detaljer. Även om första gången alltid är den första, kändes också det andra fallet speciellt. Det är lite nervöst och en speciell känsla i magen när en huvudförhandling startar.

Du och många av dem som utsetts av parterna är inte jurister. Är era åsikter lika viktiga ändå?

– Allas röster väger lika tungt. Juristerna har koll på rättspraxis och sådant, och vi bidrar med andra perspektiv.

Hur går det till? Sitter ni runt ett bord täckt med lagböcker och diskuterar tills ni enats?

– Nja. Efter huvudförhandlingen har vi en överläggning och resonerar oss fram till en dom, i alla fall i de fall jag hittills dömt, men det kanske kan krävas flera överläggningar.

Som avtalssekreterare strider du ju för facket mot arbetsgivarna. Hur är det i domstolen, har facket alltid rätt?

– Nej. Ingen har alltid rätt. Varken fack eller arbetsgivare. Vi står inte på någons sida utan ska döma efter omständigheterna i varje enskilt fall.

FAKTA: ARBETSDOMSTOLEN

När ett mål avgörs i Arbetsdomstolen är det i regel sju personer som dömer.

En ordförande, en vice ordförande som båda har lång domarerfarenhet. En person är expert på svensk arbetsmarknad, men har inte jobbat för någon av parterna. De tre utses av regeringen.

Därutöver kommer två från arbetsgivarsidan, och två från arbetstagarsidan. Dessa ledamöter utses av huvudorganisationerna.

De organisationer som har rätt att föreslå ledamöter är:

Svenskt Näringsliv (fyra ledamöter), Sveriges Kommuner och Landsting (två), Arbetsgivarverket (en), LO (fyra), TCO (två) och SACO (en).