De metoder som använts för att få Europa ur krisen har inte fungerat. Gör istället en rejäl satsning på miljövänlig energi eller rusta upp transportsektorn. Den krismedicinen ordineras EU av den ledande tyska fackföreningsekonomen Gustav Horn.

– Det går inte så bra. Vi är fortfarande i kris.

Med de orden sammanfattade den tyska ekonomen Gustav Horn, från tankesmedjan Hans Böckler-stiftelsen som står tyska facket nära, den ekonomiska utvecklingen i Europa.

Enligt honom har många av de saker som gjorts för att stärka ekonomin har byggt på felaktiga antaganden om varför krisen uppstått. Ett sådant är att det är bubblor som spruckit, som i Spanien där fastighetsmarknaden kraschade, eller att det är skulderna som orsakat krisen.

Gustav Horn säger att dessa saker har varit problematiska men hävdar att den bakomliggande orsaken till krisen istället handlar om det obalans som finns i handeln mellan de olika EU-länderna.

Tyskland har tack vare låga löneökningar fortsatt att exportera under krisen. Samtidigt har länderna i Sydeuropa dragits med en rad olika problem och förlorat sin konkurrenskraft. När finanskraschen kom 2008 såg banker och finansinstitut om sina hus. Länder med stora handelsöverskott och välordnade ekonomier ansågs som trygga hamnar för kapital. Medan andra länder som tidigare fått låna till låg ränta nu var tvungen att betala dyrt för sina lån.

– Obligationer från Spanien och Grekland blev dyra, sa Gustav Horn.

Skulden ökade sedan snabbt.
 Ekonomin fortsatte snedåt tills Europeiska centralbanken (ECB) i juli förra året avfyrade vad dess chef Mario Draghi kallat den stora bazookan. Han sa att banken var ”beredd att göra vad som än krävs för att rädda euron”. Det kom att lugna marknaden.

Men enligt Gustav Horn hade EU-kommissionen samtidigt vidtagit en rad åtgärder som bidragit till att förvärra krisen. I stora drag gick krisbekämpningen ut på att minska det skuldberget som växt fram i många länder samtidigt som strukturreformer genomfördes. EU som beviljade nödlån ville göra de krisdrabbade länderna mer konkurrenskraftiga, vilket bland annat gjordes genom att sänka lönerna.

– De här åtgärderna som gjort krisen värre, sa han.

Den tyska ekonomen säger att neddragningar visserligen kan leda till att konkurrenskraften ökar men det spelar inte så stor roll eftersom lägre löner och åtstramningar också innebär att efterfrågan minskar. Företag och människor vågar inte investera eller konsumera, vilket gör att det inte finns någon som är beredd att köpa de billiga varorna.

Istället för att strama åt vill Gustav Horn ha stora satsningar för att få igång ekonomin igen.

– Två exempel skulle kunna vara att EU gör en gemensam satsning på miljövänlig energi eller en modernisering av transportsektorn. Varför inte en gemensam järnvägssatsning?

Enligt Gustav Horn finns flera fördelar med sådana satsningar. Förutom att de skapar nya jobb skulle EU:s framtida konkurrenskraft kunna stärkas eftersom nya sätt att lösa energiproduktionen behövs.

Arena Idés tillträdande chefekonom Sandro Scocco deltog också i seminariet. Han var också för att EU bör satsa sig ur krisen. Han var dock tveksam till att EU-länderna ska låna pengar till en sådan.

– Att höja skulderna känns inte så smart eftersom vi redan idag har en historiskt hög skuldnivå, sa han.

Istället föreslog han en annan lösning.

– Det behövs en ekonomisk omfördelning och den kan bland annat göras genom skatter, sa han.

Läs även: Fem avgörande EU-beslut