Priserna sjönk med fyra procent och jobben blev 4 000 fler. Det är effekterna av den sänka restaurangmomsen, enligt en rapport från Konjunkturinstitutet (KI).

Det innebär att 40 procent av momssänkningen slagit igenom på priserna. Samtidigt har lönerna i branschen stigit något mer än de annars skulle ha gjort, bedömer KI.

Sysselsättningen har ökat med motsvarande 4 000 årsarbeten. Men det är osäkert om det ökade antalet timmar består i fler sysselsatta eller ökad medelarbetstid, enligt rapporten.

KI konstaterar att många som jobbar i restaurangbranschen har svag förankring på arbetsmarknaden generellt, som ungdomar, utrikesfödda och lågutbildade. En större efterfrågan på restaurangtjänster har sannolikt lett till en nettoökning i hela ekonomin av sysselsättningen i dessa grupper, enligt myndigheten.

”Om branschen kan fungera som en väg in på arbetsmarknaden för nämnda grupper kan reformen ge en hävstångseffekt genom att personer efter att ha fått in en fot på arbetsmarknaden sedan går vidare och lämnar plats för nya personer som har en svag förankring på arbetsmarknaden”, skriver KI.

När regeringen tog fram och lanserade förslaget om sänkt krogmoms visade en utredning som finansdepartementet gjort att det skulle ge uppemot 4 000 jobb. Kostnad för statskassan skulle landa på 5,4 miljarder kronor.

– Jag är otroligt nöjd, jättejätteglad. Det här är en bekräftelse på det vi sagt hela tiden, säger Eva Östling, vd för hotell- och restaurangbranschens organisation Visita.

– Sedan restaurangmomsen sänktes har flera tusen människor, många unga, många födda utomlands, fått riktiga jobb. I ett tufft konjunkturläge är det en arbetsmarknadspolitisk framgång, säger Eva Östling.

Visita tillhörde den sänkta restaurangmomsens främsta tillskyndare och står också på barrikaderna för att försvara den sänkta nivån som kritiseras av Socialdemokraterna.

– De vill ha en dubblering av momsen och de facto en tredubbling av arbetsgivaravgifterna. Men då ska de vara medvetna om att det riskerar att bryta en mycket positiv utveckling och sätta tusentals jobb i fara. Tre av fyra restaurangföretagare uppger att de sannolikt skulle tvingas säga upp personal, säger Eva Östling.

KI:s beräkning gäller enbart sysselsättningen i restaurangbranschen, medan regeringens kalkyl handlade om 4 000 fler jobb i hela ekonomin. Enligt KI går det inte att säkert slå fast att det totalt sett lett till fler jobb, även om myndigheten tror att det finns positiva sysselsättningseffekter.

– Men det har vi inte sett än, säger KI:s chef Mats Dillén.

– Om det ska bli så måste vi ha lite tur tror jag, säger han, och lägger till att de långsiktiga effekterna inte är tydliga än.

Vid ett regeringsskifte nästa år kommer förmodligen restaurangmomsen att höjas igen. Mats Dillén gissar att priserna då kommer att stiga med fyra procent.

– Då skulle inte heller den positiva sysselsättningseffekten på lång sikt materialiseras. Restaurangbranschen skulle tvingas dra ner sin sysselsättning litegrann tror jag, säger Dillén.